Sten Omslag
Sten Innehåll nr 3/2020
Sten Ordföranden har ordet: Vi ska vara bäst i kla
ssen
Sten Kort & gott: Snubelstenar, stenkonst, Maja Ba
kken mm
Sten K-Sten: Pengaflod
Sten Intervju: Mikael Karlsson
Sten Tema: Gatsten
Sten Projekt: Järnvägshyllan
PROJEKT JÄRNVÄGSHYLLAN De olika typerna av gats
ten stärker identiteten av den historisk miljön, understryker Kristina Lindberg. – Den stora utmaningen har varit att skapa en utformning, som förutom att ta hänsyn till kulturmiljö och tillgänglighet, har en bra teknisk beständighet och är hållbar över tid. Ur beställarperspektiv har det också varit mycket viktigt att få fram rätt material i rätt tid. – Vi har valt att använda svensk sten eftersom den är självklar i den kulturhistoriska miljön. Men det har varit en utmaning att få fram sten som har uppfyllt krav på färg, mineralkomposition, klyvbarhet och andra tekniska egenskaper som efterfrågats. K ristina Lindberg lyfter fram betydelsen av landskapsarkitekternas insats i projekteringsskedet: deras intresse för platsen, utformningen och materialkraven. – De har lagt ner mycket arbete på att få fram rätt nyanser, och för att den nya stenen både ska harmoniera med den gamla och avvika så att man ser var det tillgängliga stråket är. Även stenprofessor Kurt Johansson har bistått vid kravställning samt utformning av förfrågningsunderlaget. – Som beställare var det viktigt att stärka mig i kravställningen, säger Kristina Lindberg. – Projektet har också haft stor nytta av dokumenten som omfattar dimensionering och tillhandahålls av Sveriges Stenindustriförbund. S tensättarnas arbete för slutresultatet kan förstås inte underskattas. (Läs intervju med Mikael Karlsson på sid 10–11.) – I början av ett projekt vet man ju inte riktigt hur resultatet kommer att se ut, som jämnhet i stensättning, hur stensättaren löser svåra passager etcetera. För att snabbt komma överens om utförandet föreskrev vi därför en referensyta som stensättaren fick börja med, och som senare besiktigades innan den godkändes. På så sätt fick vi en yta med ett utseende som både beställare och entreprenör var överens om. Om skulle oenigheter uppstå var tanken att man kunde gå tillbaka till referensytan för en jämförelse. Nu behövde vi aldrig använda referensytan eftersom vi fick så duktiga stensättare, vilket har varit en stor glädje och helt avgörande för resultatet. Både utseendemässigt och för den tekniska livslängden. n STENLÄRDOMAR FRÅN JÄRNVÄGSHYLLAN • Läs på och sträva efter att bli en kunnig och engagerad beställare. • Lyssna på stensättaren när det blir problem, en erfaren stensättare har ofta bra förslag på lösningar. • Om det är möjligt, samarbeta med branschens stenleverantörer för att få fram sten som fungerar för ändamålet. • Använd mallarna som Sveriges Stenindustriförbund tagit fram för kravställning och kontroll, här finns mycket samlad erfarenhet och bra dokument som kan vara till nytta vid framtagning av förfrågningsunderlaget. • Se till att projektörer och stenleverantörer tidigt får kontakt så att rätt sten föreskrivs. • Lägg en referensyta som både beställare och entreprenör godkänner. Det kan lösa eventuella oenigheter långt innan slutbesiktning. • Erfarenhetsåterföring är jätteviktig! Se till att projektören är delaktig under genomförandet och får återkoppling på både utformning och funktion. • Underskatta inte projekteringen, låt den ta tid och värdesätt vikten av en bra beskrivning. Överkommissariens trappa vid Norra Riddarholmsstranden är ett av många fina nya stenarbeten. Stensättare Mikael Karlsson, professor Kurt Johansson och stenleverantör Markus Malmberg diskuterar dimensioner och fogmaterial. 22
Sten Projekt: Obelisken
Sten Projekt: Vassara torg
Sten Familjeföretagen: Bröderna Ahlgrens Marmorinr
edningar
Sten Stenpriset 2020: Finalisterna
Sten Studentpriset 2020: Ängskastellet vinnare
Sten Krönikan: Tim Ericsson
Sten Nyhet: Finlandiahuset får ny marmor
Sten Fråga Kurt & Kai: Vilka krav kan ställas på g
atsten?
Sten Nyhet: Stenindustrin fossilfri redan 2029
Sten Marknaden