Sten Omslag
Sten Innehåll nr 3/2020
Sten Ordföranden har ordet: Vi ska vara bäst i kla
ssen
Sten Kort & gott: Snubelstenar, stenkonst, Maja Ba
kken mm
Sten K-Sten: Pengaflod
Sten Intervju: Mikael Karlsson
Sten Tema: Gatsten
Sten Projekt: Järnvägshyllan
Sten Projekt: Obelisken
Sten Projekt: Vassara torg
Sten Familjeföretagen: Bröderna Ahlgrens Marmorinr
edningar
Sten Stenpriset 2020: Finalisterna
Sten Studentpriset 2020: Ängskastellet vinnare
Sten Krönikan: Tim Ericsson
Sten Nyhet: Finlandiahuset får ny marmor
Sten Fråga Kurt & Kai: Vilka krav kan ställas på g
atsten? FRÅGA KURT & KAI STENKÄNNARE TILL DIN TJÄNST FOTO: ANNA RUT FRIDHOLM KURT JOHANSSON är bergsingenjör och adjungerad professor i ämnet Natursten som bygg– och anläggnings– material på SLU. KAI MARKLIN är arbetande ordförande i Sveriges Stenindustri– förbund och Sten– industrins Forsknings– institut. ▼ I VARJE NUMMER SVARAR VÅRA EXPERTER PÅ FRÅGOR OM NATURSTEN. KURT GER SVAR PÅ SVÅRA PROFFSFRÅGOR, KAI VET HUR DU FÅR BORT RÖDVIN FRÅN KÖKSBÄNKEN. VILKA KRAV KAN STÄLLAS PÅ GATSTEN? ▼ Fråga från en entreprenör. I ett för frågningsunderlag där gatsten ingår ställs följande krav: Petrografisk sammansättning Plagioklas Kvarts Kalifältspat Biotit 30–35 % 30–35 % 27–32 % 2–7 % Någon annan angivelse för gatstenen finns inte mer än det som anges under DCG 111. Är detta ett rimligt krav? Finns det något förklarligt skäl till det? (Frågan är något förkortad och redigerad.) KURT SVARAR: Mitt korta svart är: Det är ett icke relevant krav. Om det är en LOUupphandling och ett skallkrav verkar det konkurrensbegränsande. Det innebär att alla anbud på gatsten som inte ligger inom dessa gränser ska förkastas. Men alla som har lämnat in anbud kan överklaga. Har du en stensort som kan anses vara en bra gatsten: lämna in och överklaga! Motivering Som skallkrav kan anges: Funktion: Genom att hänvisa till AMA Anläggning är DCG 111 är det givet. 46 Hållfasthet: Tryckhållfasthet och vattenabsorption i MPa resp. viktprocent. Någon sådan angivelse finn inte. Estetik: Anges inte för gatstenen. Inte för något av dessa tre kravområden finns en känd relation till den specificerade mineralsammansättningen. Om sådana finns måste de anges. Lite förklarande gat- och kantstensgeologi som gäller för råkilad/klippt gatsten. Avgörande för en stensorts lämplighet som gatsten med alla sidor klippta, är att klyvegenskaperna är så goda att gatstenen kan tillverkas inom de toleranser som krävs. En stensort lämplig för gatsten har glimmer- och fätspatsmineralen som vid bildningsprocessen fick lämpliga geometriska egenskaper och rätt orientering. Det betyder förenklat att den ska innehålla mineral som kan bilda platta kristaller orienterade i parallella plan. I granit och gnejs finns det två huvudtyper av dessa platta mineral: glimmer (moskovit och/eller biotit) och fältspatsmineral (plagioklas eller kalifältspat). I vissa lokala områden har vid granitens bildning klyvplan utvecklats genom att de små glimmerkristallerna orienteras vinkelrätt mot belastningstrycket, det vill säga tyngdkraften. I samma plan utvecklades också vissa fältspatskristaller med plana kristallytor. Dessa plan bildar svallkloven, Utvecklingen av denna beror inte på mängden av vissa mineral utan på hur dessa utvecklades och orienterades vid bildningen. Det andra klyvplanet, ståklyven, som i ett bra gatstensämne är vinkelrät mot svallplanet, utvecklades under och efter stelningsprocessen då granitsmältan utsattes för olika horisontella tryck. Dessa tryck verkade utväxande, långsträckta fältspatskri orienterade sig med längdaxlarna vinkelrätt mot tryckets riktning och bildade den vertikala ståklyven. Även här är alltså inte andelen av ett visst mineral relevant, utan bildningssituationen. Det är alltså inte andelen av vissa mineral som avgör om stensorten lokalt ger en god - tagbar gatsten, utan hur glimmer- och fältspats kristallerna samverkade vid bildandet. Glimmer måste finnas med minst 3 men mindre än 7 procent, eftersom det är ett mjukt mineral. Fältspaterna kan utgöra drygt häften av stenens mineralinnehåll. Kvartsen saknar betydelse för bildningen, men bör av hållfasthetsskäl utgöra runt en tredjedel av granitmassan. • För mer information se Stenteknik. 2.1 Brytning av granit. Kurt Johansson, 2001. Utdrag kan beställas via info@sten.se. Gatsten från ett av Hallindens Granits brott.
Sten Nyhet: Stenindustrin fossilfri redan 2029
Sten Marknaden