Sten 4/2020 Omslag
Sten 4/2020 Innehåll
Sten 4/2020 Ordföranden har ordet: Nya tider vänta
r …
Sten 4/2020 Kort & gott: Walk of Orsa, naturliga m
önster, hårda klapptips
Sten 4/2020 K-sten: Villa Varberg
Sten 4/2020 Intervju: Nima Karimzadeh
Sten 4/2020 Tema: Stenbranschen efter corona
TEMA PÅ NYA VILLKOR – Att hålla tempot är också v
iktigt. Det är då det är bra med ett förbund, där vi kan dela med oss och hjälpas åt att hitta bra och kreativa lösningar. Får då stenbranschens hållbarhetsargument någon drag hjälp av pandemin? Therese Kvarnström, hållbarhetschef på S:t Eriks, känner av ett högre driv i det redan pågående utvecklingsarbetet. Koldioxidinformation kring material och processer är på tapeten: – Miljö och hållbarhet har högt fokus i vår vision. Det vi gör i ännu högre grad nu är livscykelanalyser och miljövarudeklarationer för våra produkter. Vi är först ut med sådana analyser också på betongprodukter, i de produktområden där vi verkar. Det intresset ökar och det blir enklare att veta i vilken del av livscykeln koldioxidpåverkan inträder och hur den då kan minskas. Ö ver hälften av världens befolkning bor i dag i städer. Om 30 år beräknas andelen vara nära 70 procent. Städer hettar upp och smutsar ner planeten. I svallet av tankar och idéer som föds i coronapandemin följer visioner om hur den täta stadsväven påverkas och bli mer anpassad för framtida pandemier. Vi tänker inte ofta på hur tidigare pandemier har präglat våra städer, speciellt på 1800-talet och det tidiga 1900-talet, då tuberkulos och spanska sjukan hemsökte de tättbefolkade städerna. Tuberkulos dödade fyra miljoner människor årligen. Den europeiska koleran dödade omkring hundra miljoner män niskor och ledde till utbyggda sanitetssystem, en ny stadskonstruktion. Trädgårdsstäder och sportstugerörelsen var nya alternativ för dem som hade råd. På 1920-30-talen kom funktionalismens glest byggda, ”hygieniska” förstäder med rena ytor, glas, luft och ljus. I dag står den långa trenden med stadsförtätning – den ekonomiska magnetismen i ”stadspulsen” – inför en utmaning. I ljuset av corona tror arkitekter, i alla fall i teorin, att framtidens stadsdelar kommer att behöva byggas glesare och smartare. Färre otidsenliga kolosser, ett lättare, mer ekologiskt handlag. Åsa Kallstenius på KOD känner av det positiva drivet, men anser att det är för tidigt i pandemin för att kunna se några konkreta förändringar. – Förhoppningsvis tänker fler efter kring begrepp som resiliens och återhämtningsfömåga i stadsbyggandet. Samtidigt är hon luttrad. – Vi har ännu inte börjat se något genomslag i de ekonomiska kalkylerna. Hela stadsbyggnadssystemet är riggat utifrån incitamentet pengar. I dag reduceras tyvärr ambitionsnivån till att göra så lite dåligt som möjligt i stället för utifrån kunskap göra miljöer så bra som möjligt. Åsa Kallstenius förutspår i stället att storstadslivet håller på att tappa sin självklara lockelse. – Jag klurar över the tipping point mellan storstad och landsbyggd. Mindre städer och landsbygd får ett uppsving nu. Mycket pengar placeras i fritidshus och gårdar och folk söker nya värden, det lokala och det bestående. I stället för dyra semestrar flyttas pengarna till boenden utanför staden. Det kan rita om kartan. G rönska är en mänsklig instinkt. Om landsbygdens naturvärden lockar utanför städerna finns mycket att uträtta inuti dem. Världen över har coronakrisen lett till ett starkt ökat användande av parker. Städernas gröna lungor kommer att bli allt viktigare i framtiden. Åsa Kallstenius hoppas på ökad blågrön markplanering och landskapsuppdrag i coronans kölvatten. – Den yttre miljön och de förlängda uterummen, alla de platser där vi kan mötas ute har redan tidigare haft ett ökat fokus, nu är det ännu starkare. Var är användbarheten? Kan vi träffas här? Parkliv, där vi bygger in olika funktioner, är en utveckling som kan drivas längre med träningsområden, uppvärmda utearbetsplatser, paviljonger för arbete på distans, kaféer och kanske mixade förskolor och äldrebonden i anslutning. Trots distanseringen behöver vi varandra. Eftersom parkmiljöerna måste göras attraktiva och slitstarka kommer natursten till användning. En annan coronaeffekt är den bilfria staden. Vi såg i våras hur stadsmiljöerna blev radikalt bättre och det innebar ett uppvaknande. I London satsas massivt på ett nät av cykelvägar som kommer att förändra stadens trafikflöden. – Övervägande handlar det om att planera för människor i stället för fordon, och det är positivt för natursten. Med sin hållbarhet och låga miljöpåverkan, får de en ännu mer självklar plats, tror Jörgen Lundgren på Hallindens granit. Åsa Kallstenius anser att stadsbyggandets viktigaste uppgift är att bygga ihop, i stället för att bygga isär. – Det finns massor av planerade satelliter som inte är hopbyggda med sina närområden. Men nu håller det på att svänga, nya slags vägar och kopplingar skapas. Där blir det mycket stenarbeten, säger hon, men höjer också ett påpekande finger. – Det gäller att hålla marken genomsläpplig och inte bidra till att all mark hårdgörs. Skulle jag jobba med sten skulle jag arbeta mycket med genomsläpplighet så att vi samtidigt kan ha grönskan kvar. Hur stenen läggs, och hur det bidrar till platsen, är viktigt. ”Vi har ännu inte börjat se något genomslag i de ekonomiska kalkylerna. Hela stadsbyggnadssystemet är riggat utifrån i ncitamentet pengar.” 16 Där krävs ett nära samarbete mellan planerare, arkitekter och stenbransch. Coronapandemin har gett oss nya tanke- och rörelsemönster när vi möts, gör saker tillsammans och arbetar. Vi lär oss en coronaetikett. Förhoppningsvis kommer den respektfulla hållningen även att prägla framtida insatser i samhällets alla lager, från sjukvård till miljöpolitik och offentliga investeringar i hållbarhet. – Corona har fått oss att reflektera. Vi ska använda krisen till att tänka nytt, det är vår möjlighet, säger arkitekt Åsa Kallstenius. Naturstenen lär befinna sig mitt i den utvecklingen. n
Sten 4/2020 Projekt_ Nordiska museets nya entré
Sten 4/2020 Projekt: Tennstopet
Sten 4/2020 Projekt: 3 x skolor i skiffer
Sten 4/2020 Projekt: Fyrtornet på Lidingö
Sten 4/2020 Projekt: Skären 9
Sten 4/2020 Stenpriset 2020 går till Obelisken
Sten 4/2020 Nyheter: Utökat brandtest av skifferfa
sad
Sten 4/2020 Nyhet: Sju planeter lyfter skolmiljö
Sten 4/2020 Krönikan: Peter Becker
Sten 4/2020 Nyhet: Ny designtävling för studenter
Sten 4/2020 Fråga Kurt & Kai: Städning och omöjlig
a krav
Sten 4/2020 Medlemsmatrikel
Sten 4/2020 Marknaden: Annonser