Advokaten 1
Nyheter Moderaterna föreslår minskad rätt till ju
ridiskt biträde för asylsökande Moderaterna föreslår i sin budgetmotion att asylsökande ska ha rätt till juridiskt biträde i bara åtta timmar i första instans. I sin budgetmotion vill Moderaterna göra stora minskningar av utgifterna på migrationsområdet. Bland annat vill man begränsa antalet timmar med offentligt biträde för asyl sökande hos Migrationsverket. Partiet vill sätta ett tak för offentligt biträde åt asylsökande till högst åtta timmar i första instans. Det skulle enligt Moderaterna spara 100 miljoner kronor per år. advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg betecknar förslaget som ”ytterligare ett bidrag till nedmontering av rättssamhället”. – Det går lika litet som för någon annan att på förhand bestämma hur mycket arbete som ärendet kräver, säger Anne Ramberg. – Förslaget innebär en risk för försämrad rättssäkerhet, försämrad access to justice och bristande likhet inför lagen. Till detta kommer ett växande problem med den låga tillväxten inom humanjuridiken och asylrätten, särskilt på vissa orter. I ljuset av att advokaternas ersättning enligt den så kallade timkostnadsnormen föreslås ökad med 19 kronor nästa år, är givetvis risken stor att yrkets attraktivitet minskar. – Men problemet är inte ett advokatproblem i första hand. Det handlar om den enskildes rätt till biträde och rätten att få sin sak prövad. Detta gäller särskilt när det gäller statens maktutövning och livsavgörande frågor om uppehållstillstånd. Det handlar om en synnerligen utsatt grupp som flyr från krig och förföljelse. De flyr från de terrorister som alla vill bekämpa, men som Europa uppen barligen vill stoppa vid gränsen till Turkiet, säger Anne Ramberg. advokatsamfundets ordförande Bengt Ivarsson kommenterar på Twitter att rätten till betalt rättsligt biträde dessutom handlar om lika villkor för fattiga och rika. ”Den asylsökande som själv eller genom släkt kan finansiera sitt biträde kommer annars i betydligt bättre läge än den medellöse”, skriver han. Utredning föreslår krav på samtycke vid sex Sexualbrottskommittén föreslår att ett stärkt krav på samtycke vid sex ska införas. Advokatsamfundets ordförande Bengt Ivarsson, expert i utredningen, har inlämnat ett särskilt yttrande. Sexualbrottskommittén, där samtliga riksdagspartier företrätts, överlämnade den 5 oktober sitt betänkande till justitieoch migrationsminister Morgan Johansson. Johansson sa att de förslag som handlar om stöd till målsägandena och brottsoffer är de som får störst betydelse för att fler brott ska klaras upp. kommitténs ledamöter är eniga ifråga om förslagen men Advokatsamfundets ordförande Bengt Ivarsson, expert i utredningen, har inlämnat Advokaten Nr 8 • 2016 ett särskilt yttrande. Ivarsson anser att den huvudsakliga anledningen till få fällande domar i dag avseende sexualbrott är bevisproblem beträffande vad som skett. Dessa löses inte genom införandet av en samtyckeslagstiftning och i huvudsak inte heller genom ett oaktsamhetsbrott. Det senare kan, enligt Ivarsson, dock vara en väg att gå för att uppnå fler fällande domar som dessutom är materiellt riktiga och att polisen fortsätter sin metodutveckling på området och att målsägandebiträde förordnas tidigare än i dag. Det är vidare viktigt med en objektiv utbildning för alla inblandade aktörer inom rättsväsendet, anser Ivarsson som tycker att det viktigaste arbetet dock är det förebyggande och attitydpåverkande arbetet som krävs för att stärka den sexuella integriteten hos alla som bor och vistas i Sverige. Mari Heidenborg, ordförande sexualbrottskommittén. ivarsson skriver att han sammantaget förordar att lagstiftaren i första hand inför ett oaktsamhetsbrott, men inte någon samtyckeslagstiftning. Om lagstiftaren i stället väljer att införa en samtyckeslagstiftning föreslår Ivarsson att man i stället avvaktar med att införa ett oaktsamhetsbrott till dess konsekvenserna av en samtyckeslagstiftning har kunnat utvärderas. FRA får kritik mot att man inte genomför regelbundna logguppföljningar. Datainspektionen kritiserar FRA Datainspektionen har granskat personuppgiftsbehandlingen i Försvarets radioanstalts (FRA) försvarsunderrättelseverksamhet och konstaterar att myndigheten i de flesta delar uppfyller de krav som ställs i lagstiftningen. Inspektionen riktar däremot kritik mot att FRA inte genomför regelbundna logguppföljningar. Datainspektionen förutsätter TK därför att FRA inför en central logganalysfunktion och har förelagt FRA att till inspektionen senast i maj 2017 redovisa vad som gjorts. 11 Överlämning mellan migrationsdomstolarna Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att migrationsdomstolarna under tre år ska få lämna över migrationsmål och exempelvis socialförsäkringsmål till andra förvaltningsdomstolar som handlägger dessa mål. En förutsättning för att mål ska få lämnas över är att det inte medför någon avsevärd olägenhet för någon part. Syftet med lagrådsremissen är att förbättra migrationsdomstolarnas förutsättningar att hålla nere handläggningstiderna i migrationsmål. Under år 2017 förväntas migrationsdomstolarna ta emot över 25 000 asylmål jämfört med knappt 7 500 mål under år 2015. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017, från 1 januari 2020 begränsas möjligheten att lämna över mål till att enbart gälla migrationsmål mellan migrationsdomstolar. FOTO: MICKE LUNDSTRÖM, TT