Advokaten 1
Reportage ICJseminarium arbete väcker svåra fråg
or Anne Ramberg sa att hon sett de avtal som polisen ingår med de informatörer som ska få skydd när de ska lämna den kriminella världen. Kritiskt konstaterade hon att de som tecknar de här avtalen inte får ha med sig advokat då de ingår avtalen. – Avtalen är utformade så att de inskränker personens fri och rättigheter på ett sätt som är rätt så omänskligt. En människa som är ung som förvägras att tala med sina anhöriga eller andra. Gör de det så upphör skyddet. Det kanske är rimligt att uppställa de kraven, men ska man då inte kräva att personen i vart fall har tillgång till en advokat när man ingår ett sådant avtal som är helt livsavgörande för ens framtid? Johan Grenfors medgav att man kan tycka att det är rimligt att man kan få ha med sig ett ombud som man kan konsultera. undercoverpoliser har i uppdrag av polisen att infiltrera kriminella organisationer. De kan medverka i bevisprovokationer. Johan Grenfors berättade att verksamheten till skillnad från informatörsverksamheten är ”en liten, smal specialitetverksamhet inom svensk polis”. Till skillnad från ”Avtalen är utformade så att de inskränker personens fri- och rättig heter på ett sätt som är rätt så omänskligt.” Anne Ramberg informatörsverksamheten så bedrivs undercoververksamheten bara från den nationella nivån. Anne Ramberg konstaterade att sett ur rättsstatlig synpunkt är undercoverpoliser mer intressanta än informatörer. Det är där det rättsstatliga problemet visar sig och konflikten mellan polisens uppdrag som polis och uppdraget att delta indirekt i brottslig verksamhet. – När det gäller undercoverpoliser så är det alldeles särskilt allvarligt. Risken är nämligen att polisen hamnar i konflikt med det uppdrag polisen har, nämligen att identifiera om det förekommer brott och redovisa det och om det ska inledas förundersökning, sa Ramberg som även tillade att så kallade skyddsidentiteter som dessa infiltratörer använder i rättegång är ett ytterligare problem: – Det är ju inte riktigt som anonyma vittnen men det är ju nästan anonyma vittnen. Det tycker vi inte om. på seminariet diskuterades även bland annat hur användningen av informatörer och undercoverpoliser påverkar rättsstaten negativt i det enskilda ärendet när informatörer och infiltratörers medverkan inte kan avslöjas och gränsdragningsproblem som uppstår när kriminalunderrättelseverksamhet övergår till en förundersökning. Ett centralt problem är att advokat och åklagare inte vet vad som har hänt före förundersökningen eftersom det omfattas av sekretess. Och försvararna kan därmed inte göra sitt arbete och utföra sin försvararroll och kan inte kontrollera tillförlitligheten av personer som lämnar uppgifter. Till bilden hör, poängterade Anne Ramberg, att polisen inte bara fått undercovermöjligheter utan även fått möjligheter att använda hemliga tvångsmedel på underrättelsestadiet. Lagstiftaren har under senare år utvidgat möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel till att omfatta situationer där det inte föreligger någon misstanke om brott och utanför rättegångsbalkens regelverk och Advokaten Nr 8 • 2016 21 »