Advokaten 1
Reportage ICJseminarium » det är särskilt bekymm
ersamt. Det är klart att det får betydelse även under förundersökningen, menade hon. bevisprovokationer anses tillåtet och innebär att någon provoceras att begå en gärning som bevisar ett redan begånget brott. Brottsprovokationer innebär att ett brott provoceras fram som inte redan är begått. De senare får genomföras under vissa om ständigheter, nämligen om det är så att brottet ändå skulle ha begåtts. Brotts eller bevisprovokation som sker inom ramen för en förundersökning måste alltid beslutas av åklagare och redovisas i förundersökningsprotokollet. Anders Perklev, riksåklagare, underströk betydelsen av att provokationer dokumenteras noggrant och att de i efterhand kan granskas. Detta är viktigt för att den misstänktes rätt ska tillvaratas. Perklev berättade att med anledning av kritik från JO och i ett avgörande från HD så har man temporärt satt stopp för åklagares möjlighet att besluta om provokationer, i avvaktan på att nya riktlinjer tas fram. Sådana riktlinjer kommer att bli klara inom kort. När Fredrik Wersäll, Svea hovrätts provopresident, kommenterade kationers bevisvärde sa han att det ytterst är en fråga om den fria bevisprövningen. En självklar utgångspunkt är att alla omständigheter som har betydelse för värderingen av bevis måste dokumenteras. Det är ju självklart så att ett erkännande som är framsprunget ur en provokation har ett lägre bevisvärde än ett erkännande som kommer spontant. – Det finns en självreglerande mekanism på det sättet att om det är väl dokumenterat vad man har gjort, så kan domstolen bedöma om utredarna har gått över gränsen då de fått fram bevisningen. Har det skett så kan och bör domstolen frånkänna beviset beICJ VILL VÄRNA INFORMATÖRER OCH INFILTRATÖRER Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen som arrangerade seminariet är intresserad av frågan om användningen av informatörer och infiltratörer av två huvudsakliga skäl. Det ena är hur användningen av informatörer och infiltratörer påverkar rättsstaten negativt i det enskilda ärendet när man inte kan avslöja informatörers och infiltratörers medverkan, och hur 22 det rimmar med rätten att den misstänkte ska kunna ta del av relevant information. Det andra skälet är informatörernas säkerhet under uppdraget och efteråt, hur livet ter sig när de lämnar den här verksamheten. -Vi ser inte någon anledning att ifrågasätta polisens uppfattning om att de anser sig behöva använda sig av informatörer och infiltratörer. Men vi ser ett behov av att öppet diskutera hur de här mestadels unga killarna och tjejerna rekryteras och anställs så att de inte blir kanonmat i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Vi vill belysa behovet av att det sker under ordnade former, säger Mikael Vesterlund Pettersson, styrelseledamot av Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen. Advokaten Nr 8 • 2016 Polisen anser att den behöver okonventionella spaningsmetoder i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. På bilden undersöker polisens tekniker en plats där en person har avlidit och fyra personer har skadats vid en skottlossning i Rinkeby centrum i Stockholm i augusti 2015. ”Men vad som är värre och som äger rum med stöd av den nya lagstiftningen, bland annat när det gäller polisens underrättelseverksamhet i kombination med teknikutvecklingen, är att det sker en tillämpningsglidning som gör att lagstiftaren inte hänger med.” Anne Ramberg visvärdet. Det är ett ganska listigt sätt att reglera detta tycker jag. det rådde stor samstämmighet om att den grova brottsligheten inte lär minska i framtiden. Snarare tvärtom. Johan Grenfors betonade att informatörer och undercoverpoliser är av en viktig och central betydelse för att polisen ska vara framgångsrik i brottsbekämpningen. För att stärka skyddet för dem efterlyste han någon form av frågeförbud. Samtidigt ser han gärna en ökad insyn i den här verksamheten, till exempel särskilt avdelade åklagare eller att nämnder inrättas som får en insyn. Anders Perklev instämde i Grenfors resonemang och tillade att det faktiskt skett övertramp och det stämmer till eftertanke. – Ändamålet helgar aldrig medlen när det gäller brottsbekämpning, slog han fast. Anne Ramberg konstaterade att brottsligheten förändras och det kräver att man hittar nya lösningar. – Men man kan aldrig kompensera överträdelser av fri och rättigheter och intrång i den personliga integriteten i strid med Europakonventionen och regeringsformen genom att införa kontroller, sa hon bestämt och tillade att man brukar prata om att det sker en ändamålsglidning när det gäller övervakning. – Men vad som är värre och som äger rum med stöd av den nya lagstiftningen, bland annat när det gäller polisens underrättelseverksamhet i kombination med teknikutvecklingen, är att det sker en tillämpningsglidning som gör att lagstiftaren inte hänger med. Utan det blir i själva verket så att tillämpningen gör så att man får mycket större möjligheter än man hade tidigare därför att tekniken styr helt vår verksamhet, sa Ramberg. Fredrik Wersäll konstaterade att samtidigt som det sker en brottsutveckling så har vi en utveckling där de mänskliga rättigheterna får en allt starkare ställning i domstolarna genom inte minst Europakonventionen. – Jag har goda förhoppningar om att vi ska hitta en vettig balans, där överträdelser beivras och där överträdelser i enskilda utredningar påverkar den enskildes rättigheter på det sättet så att han eller hon faktiskt blir kompenserad i de fall där överträdelser sker. Överträdelser kommer tyvärr alltid att ske i någon form, sa Wersäll. n FOTO: TT