Advokaten 1
Gästkrönika oberoende ställning Mot bakgrund av g
rundlagens krav på skydd för domstolarnas oberoende kan JK:s tillsynsfunktion ifrågasättas från konstitutionella utgångspunkter. Av legitimitetsskäl och från maktdelningssynpunkt menar jag och mina partikolleger i KU att det därför bör utredas om tillsynen över domstolsväsendet ska uppdras åt ett organ under riksdagen – i så fall närmast JO – i stället för att som i dag åvila JK. som jag redan har varit inne på är inrättandet av Domarnämnden en viktig förändring för att säkerställa att landets domarbefattningar besätts med de för ämbetet mest lämpade juristerna. Särskilt viktigt är att rätt kompetens tillförs de prejudikatbildande instanserna, i första hand HD och HFD. Bäst kännedom om vilken kompetens dessa domstolar behöver tillföras har rimligen domstolarna själva. I likhet med andra domstolar har HD och HFD möjlighet att i tillsättningsärenden yttra sig till Domarnämnden, men nämnden är fri att nominera och regeringen fri att utse någon annan sökande än den som någon av de båda domstolarna har rekommenderat. Under de drygt fem år som Domarnämnden har funnits har det också hänt att nämnden har nominerat och regeringen utsett en annan kandidat än den som HD och HFD har velat se. HD:s och HFD:s synpunkter på vem eller vilka som bör komma ifråga för att fylla ledigheten efter ett avgånget justitieråd bör naturligtvis inte vara den enda faktor som avgör valet av efterträdare. Däremot bör och kan diskuteras om domstolarna själva ska ges ett större inflytande över vilka sökande som utses till justitieråd. Ytterst handlar det om att tillförsäkra domstolarna den särskilda kompetens som de är i behov av och säkra kvaliteten i deras vägledande avgöranden. domstolarnas konstitutionella ställning har som sagt stärkts genom grundlagsreformen 2011. Men i den svenska statsbudgeten ingår domstolsanslaget alltjämt i utgiftsomAdvokaten Nr 8 • 2016 ”Ett sätt att tydligare understryka domstolsväsendets oberoende ställning vore att flytta över riksdagens handläggning av anslagen till Sveriges domstolar och Domarnämnden till konstitutionsutskottets utgiftsområde 1 Rikets styrelse.” råde 4 Rättsväsendet, som hanteras av riksdagens justitieutskott. I budgethänseende likställs därmed domstolarna med polisväsendet, åklagarväsendet, kriminalvården, Rättsmedicinalverket, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Säkerhets och integritetsskyddsnämnden, Domarnämnden och Gentekniknämnden. Ett sätt att tydligare understryka domstolsväsendets oberoende ställning vore att flytta över riksdagens handläggning av anslagen till Sveriges domstolar och Domarnämnden till konstitutionsutskottets utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Den omdirigeringen kan tyckas obetydlig men signalvärdet ska inte underskattas. I allt fler europeiska länder är domstolarna satta under politisk press. Så ja, det kan vara värt en hel del att även i statsbudgeten inskärpa de svenska domstolarnas konstitutionella särställning och att de inte ska sammanblandas med myndigheter som är skyldiga att lojalt lyda regeringen. Maria Abrahamsson Ledamot i konstitutionsutskottet (M) 27