Advokaten 1
Fokus Nya asylregler är regeringen i november 201
5 presenterade sitt lagförslag för att minska asyltrycket i Sverige var kritiken massiv från flera remissinstanser. Såväl Amnesty, Röda Korset och Svenska kyrkan som FNorganen Unicef och UNHCR sågade förslaget. Likaså Advokatsamfundet som menade att de tillfälliga lagskärpningarna var dåligt motiverade och kommer att leda till allvarliga konsekvenser för de asylsökande. I juni i år klubbade riksdagen den nya asyllagen – med vissa, små justeringar gjorda – till trots. Och sedan 20 juli i somras och tre år framåt gäller inte längre den ordinarie utlänningslagen, utan i stället trädde den tillfälliga asyllagstiftningen i kraft. Den nya asyllagstiftningen kommer att ställa nya och Petter Aasheim. högre krav på advokatkåren – och advokaternas argumentation. – Vårt uppdrag blir nu ännu viktigare. Vi behöver tänka betydligt mer på frågan om klientens flyktingstatus. Om vi inte gör det kan det innebära stor skada för klienten, säger Petter Aasheim, advokat på advokatbyrån Ahlstedts i Göteborg som arbetar mycket med flyktingärenden samt håller kurser i ämnet hos Advokatsamfundet och på juristprogrammet vid Göteborgs universitet. Den tillfälliga asyllagstiftningen ÖVERKLAGA STATUSFRÅGAN Advokatbyrån Ahlstedts i Göteborg har sedan den nya lagen infördes fått ett ökat antal klienter som fått uppehållstillstånd som skyddsbehövande och vill ha hjälp att ”Vårt uppdrag blir nu ännu viktigare. Vi behöver tänka betydligt mer på frågan om klientens flyktingstatus. Om vi inte gör det kan det förutser två olika tidsbegränsade uppehållstillstånd: ett för dem som får flyktingstatus och som gäller i tre år, medan resterande klassas som alternativt skyddsbehövande och får uppehållstillstånd i 13 månader. Över 90 procent av alla dem som beviljades uppehållstillstånd av Migrationsverket under 2015 hör till dessa två grupper. Resterande fick uppehållstillstånd på grund av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter – undantagsbestämmelser i den ordinarie svenska utlänningslagen som ger en utlänning rätt till uppehållstillstånd även om personen inte är flykting – som numera enbart ska beviljas om det skulle strida mot ett svenskt konventionsåtagande att avvisa eller utvisa personen. – Det var tidigare relativt små detaljer som skiljde melinnebära stor skada för klienten.” Petter Aasheim klaga på statusfrågan till migrationsdomstolarna. – Det är framför allt syriska medborgare som vänder sig till oss och som inser att det betyder mycket för dem om de i stället får flyktingstatus. Den efterfrågan kommer definitivt att öka kraftigt allteftersom tiden går och Migrationsverket har kommit i kapp i sina balanser. Så snart kännedomen om att de har rätt till gratis rättshjälp och kunskapen om de stora konsekvenser det innebär att inte ha flyktingstatus sprids, så finns det inget att förlora på att inte klaga. Det kommer att bli mer eller mindre obligatoriskt, säger Petter Aasheim. Migrationsverket bedömer nämligen oftare den som får uppehållstillstånd i Sverige som skyddsbehövande än som flykting. 2015 bedömde verket att grunden för uppehållstillstånd i 54 procent av ärendena var skyddsbehov, och 39 procent flyktingskap. Övriga EUländer bedömde dubbelt så hög andel – 78 procent – av dem som beviljades uppehållstillstånd som flyktingar. Och av de syrier som beviljades uppehållstillstånd i Sverige under 2015 bedömde Migrationsverket dem endast i tio procent av fallen som flyktingar. – Även om vi har haft en väldigt generös flyktingpolitik har vi när det gäller bedömningen av statusen varit väldigt njugg. Utgångsstatus tycks ha varit skyddsstatus i Sverige. I andra länder har man haft annan utgångspunkt. Det har säkerligen med oss biträden att göra också. Vi har inte drivit de här frågorna tillräckligt hårt tidigare, vilket har berott på ett bristande intresse hos klienterna eftersom det inte har varit särskilt stor skillnad mellan status som flykting och skyddsbehövande, och eftersom det har blivit familjeåterförening oavsett. Men i dag är det inte så längre, vilket innebär en stor utmaning för oss offentliga biträden, säger Petter Aasheim och tilllägger: – Här behöver vi få ett nytt ”tänk”. Tidigare har tänket lan att vara flykting och skyddsbehövande, och det var inte jätteviktigt huruvida man klassades som det ena eller andra då man sökte asyl i Sverige. Men i dag gör det enorm skillnad. Förutom att uppehållstillståndet blir kortare, innebär det också att man som skyddsbehövande inte har samma rätt till familjeåterförening, säger Petter Aasheim. 30 varit: hur ska jag se till att min klient får stanna, vad är skyddsbehovet? Det tänket ska man ha nu också, men direkt vidare till att få klienten flyktingstatusförklarad genom att redan i utredningssituationen genom frågor om exempelvis könsrelaterade eller etniska förföljelser leda in handläggaren på statusfrågan. Men framför allt kommer vi att behöva finna rekvisit som kan vara flyktinggrundade i rättskällor som vi inte sökt särskilt mycket i Advokaten Nr 8 • 2016