Advokaten 1
Debatt bli mer proaktiva ändamålsenligt och snabb
t. Det behöver inte gå till på detta ickeändamålsenliga och långsamma sätt. I internationella skiljeförfaranden är det numera standard att ordförandens första åtgärd är att skicka ut ett utkast till en tämligen omfattande procedural order no 1, i vilket förslag till vilka processuella regler som ska gälla i förfarandet lämnas till parterna, tillsammans med en uppmaning att de ska försöka gemensamt komma överens om eventuella ändringar i utkastet samt fylla i datum för tidplanen och återkomma till skiljenämnden två–tre veckor senare. Om parterna har olika åsikter får de vid samma tidpunkt istället ge in sina separata förslag och argumentera för respektive ståndpunkt vid ett processuellt sammanträde, varefter skiljenämnden får fatta beslut och utfärda den processuella ordern. Genom att på detta sätt Det brukar också anges att parPRESENTATION terna strikt måste följa de tider som gäller enligt den gemensamt överenskomna tidsplanen, att anstånd endast lämnas om det finns synnerliga skäl och att en part som vill ge in en inlaga utöver vad som anges i den gemensamt överenskomna tidsplanen först måste begära lov från skiljenämnden och ange skälen för sin begäran. Naturligtvis kan en part, Rikard Wikström är advokat och delägare i White & Case. Hans yrkespraktik är inriktad på tvistlösning, främst svenska och internationella skiljeförfaranden, både som proaktivt lyfta diverse viktiga processuella frågor skapas typiskt sett förutsättningar för ett effektivt skiljeförfarande. Till exempel brukar det i utkastet till procedural order no 1 anges att såväl muntlig som skriftlig bevisning ska åberopas redan i parternas första inlagor, så att efterföljande inlagor och bevisning faktiskt blir svar på vad som görs gällande i målet. Advokaten Nr 8 • 2016 ombud och skiljeman. trots sådana processuella bestämmelser, välja att ändå ge in ickeschemalagda inlagor etc., men min erfarenhet är att när frågan väl har lyfts och gemensamt, skriftligen överenskommits i ett tidigt skede av skiljeförfarandet skapas en lojalitet mellan skiljenämnd och ombud som gör att det verkligen bara är i exceptionella situationer som avsteg från tidsplanen och bestämmelserna inträffar. När det gäller edition, brukar utkastet ange att begäran om utfående av dokument ska ske i ett visst tidsspann och främst hanteras av parterna själva, genom att de fyller i ett så kallat Redfern schedule i vilket de begärda dokumenten/kategorierna av dokument samt skälen för begäran och skälen för motpartens vägran att utge de begärda handlingarna, anges kortfattat, koncist och separat från övrig skriftväxling. Det ifyllda dokumentet överlämnas sedan till skiljenämnden som enkelt kan fatta beslut i frågan. Därigenom reduceras risken att edition stjälper tidsplanen. Dessa enkla proaktiva åtgärder innebär typiskt sett att skiljeförfarandet blir ”framtungt” och att tidsplanen hålls. Handläggningen blir betydligt mer förutsebar, ändamålsenlig och snabb än när skiljenämnden passivt inväntar hur partsombuden själva väljer att agera. Åtgärderna är också fullt förenliga med den grundläggande principen om partsautonomi, eftersom parterna gemensamt kan stryka de processuella bestämmelser i utkastet som inte överensstämmer med deras förväntningar på skiljeförfarandets handläggning, alternativt, om parterna inte kan enas, för egen del argumentera för andra lösningar. domstolarna och lagstiftaren har tidigare inspirerats av handläggningen i skiljeförfaranden, bland annat genom att införa bestämmelser i rättegångsbalken att en tidsplan ska upprättas i rättegångens inledande skede. Nu är det hög tid att vi advokater som sitter som skiljemän låter oss inspireras av de effektiva handläggningsverktyg som utvecklats inom internationella skiljeförfaranden och låter den passiva ad hochandläggningen förpassas till historien. Rikard Wikström Advokat 43 Efter snart 15 års erfarenhet av svenska och internationella skiljeförfaranden kan jag konstatera att många svenska skiljemäns handläggning är allt annat än ändamålsenlig och snabb