Advokaten 1
Nyheter Höjda arvoden för nämndemän Regeringen hö
jer nämndemännens arvoden i två avseenden. Nämndemän i tingsrätterna och hovrätterna får i de förordningsändringar som regeringen har beslutat om rätt till ersättning för förberedelsearbete med 300 kronor per dag. Det är samma villkor som sedan tidigare gäller i förvaltningsrätterna och kammarrätterna. Dessutom får alla nämndemän rätt till ett särskilt arvode om 150 kronor per dag för tjänstgöring efter klockan 16.30. Sedan 2007 är det vanliga sammanträdesarvodet 500 kronor för en dag. Många instanser positiva till att barnkonventionen blir lag De flesta remissinstanser välkomnar förslaget om att barnkonventionen blir svensk lag, bland annat Advokatsamfundet. Men flera juridiska instanser avstyrker regeringens förslag. Höga krav måste ställas på blivande poliser, anser samfundet. Högre krav bör ställas på blivande polismän än andra I Justitiedepartementets betänkande Polis i framtiden – polisutbildningen som högskoleutbildning (SOU 2016:39) föreslås bland annat slopat personlighets- och begåvningstest. Advokatsamfundet har i sitt remissyttrande flera invändningar mot förslagen. Bland annat kritiseras förslaget om slopade personlighets- och begåvningstest samt att samma bestämmelser som vid universitet och högskola angående disciplinära åtgärder, ska gälla även för polisutbildningen. I sitt remissyttrande skriver Advokatsamfundet: ”Polisyrkets särpräglade karaktär gör att medborgarna måste kunna ställa högre krav på blivande polismän än andra studenter. Enligt nu gällande polisförordning ska den polisstudent som gör sig skyldig till brottslighet som inte anses ringa, skiljas från utbildningen. Detta krav bör enligt Advokatsamfundets uppfattning gälla även i framtiden.” 6 Regeringen har mottagit 133 remissyttranden till förslaget om en inkorporering av FN:s konvention om barnets rättigheter – barnkonventionen – i svensk lag. En majoritet av remissinstanserna välkomnar en inkorporering, däribland Advokatsamfundet som i sitt yttrande rörande betänkandet skriver: ”En inkorporering av barnkonventionen skulle innebära att barns rättigheter får en mer framskjuten plats och på ett tydligare sätt än idag kan tillämpas i de situationer där barnets rättigheter åsidosätts i annan lagstiftning.” Bland annat Bris, Amnesty, Diskrimineringsombudsmannen och Barnombudsmannen tillstyrker förslaget att inkorporera barnkonventionen i svensk lag. Barnombudsmannen betonar att ”med barnkonventionen som lag blir barnets rättigheter tydligare för rättsväsendets aktörer”. Flera tunga juridiska instanser avstyrker dock regeringens Det råder delade meningar om förslaget att inkorporera barnkonventionen i svensk lag. förslag om inkorporering av barnkonventionen i svensk lag, däribland Justitieombudsmannen som menar att konventionen är för otydligt formulerad för att göras om till lag och menar att en inkorporering skulle kunna skapa en oförutsägbarhet i tolkningen. Justitiekanslern skriver i sitt yttrande att ”en inkorporering av barnkonventionen riskerar – på grund av artiklarnas i många fall vaga utformning och frånvaron av en internationell domstol som uttolkar konventionen – att leda till bristande förutsebarhet i rättstillämpningen och en osäkerhet för medborgarna om innehållet i rättigheterna”. Brottsförebyggande rådet, Brå, välkomnar att barns rättigheter stärks ”men ställer sig tveksam till om man åstadkommer det genom en inkorporering av barnkonventionen”. Advokatsamfundet har synpunkter mot den föreslagna straffbestämmelsen misshandel av barn i förslaget och skriver i sitt yttrande: ”Advokatsamfundet vill i detta avseende framhålla att väsentliga bevisproblem skulle kunna uppstå vid avsaknad av ett smärtrekvisit. I dagsläget är även ett sådant hänsynslöst beteende som inte orsakar smärta, kriminaliserat inom ramen för brottet ofredande. Mot denna bakgrund finns det skäl att ifrågasätta nödvändigheten av att införa en ny lagregel”. JP Avhandling klarlägger vad skälig misstanke innebär under förundersökningen kan polisen använda tvångsmedel för att få fram bevisning. Det krävs att en person är skäligen misstänkt för brott för att de flesta av tvångsmedlen ska få användas. Simon Andersson, Stockholms universitet, har nyligen publicerat sin avhandling i processrätt: Skälig misstanke. Han utgår från att lag, förarbeten och rättspraxis inte ger mycket vägledning om vad ”skälig misstanke” innebär, och att det medför att det finns risk för godtycke i tillämpningen. I avhandlingen klarlägger Simon Andersson vad begreppet innebär och hur polis och åklagare ska ta ställning till om det finns skälig misstanke. I sin avhandling försöker Simon Andersson skapa en tydligare bild av vad skälig misstanke egentligen innebär genom att söka efter mönster och tankesätt i rättskällorna, som JO:s uttalanden och Europakonventionen. Han ger en vägledning för hur polis och åklagare bör värdera några av de vanligaste bevisen. Advokaten Nr 8 • 2016 FOTO: TOM KNUTSON, RIKSPOLISSTYRELSEN