Advokaten 1
Nyheter Myndigheternas mottagandesystem brast Myn
digheterna brast i sin beredskap och i mottagandet av de många personer som sökte asyl i Sverige förra året. Det har flera frivilligorganisationer i Stockholm framfört till regeringens särskilda utredare Gudrun Antemar. I slutet av juli 2015 prognosticerade Migrationsverket antalet personer som sökte asyl i Sverige det året till 74 000. När 2015 var till ända visade det sig att det verkliga antalet asylsökande landade på 163 000, varav 80 000 bara i oktober och november. Situationen har i flera medier beskrivit som en flyktingkris. Gudrun Antemar, lagman vid Förvaltningsrätten i Stockholm, har fått regeringens uppdrag att som särskild utredare ta reda på om så var fallet. Hon ska analysera regeringens, de statliga myndigheternas, kommunernas och landstingens hantering av och beredskapen inför flyktingsituationen i Sverige under 2015. – Det är viktigt att reda ut om det var en kris eller inte eftersom det styr vilka regelsystem som tillämpas och vilka som gör vad. Det finns rättsliga regler som säger när exempelvis MSB ska träda in. Om det inte är kris är det det helt vanliga systemet som gäller, säger Gudrun Antemar. Flera frivilligorganisationer var i slutet av oktober inbjudna till den särskilda utredaren för Gudrun Antemar, lagman vid Förvaltningsrätten i Stockholm, har fått regeringens uppdrag att som särskild utredare analysera hanteringen av och beredskapen inför flyktingsituationen i Sverige under 2015. att berätta om sina erfarenheter av flyktingsituationen, däribland Advokatsamfundet som fanns på Centralstationen i Stockholm då tåg med hundratals asylsökande rullade in varje dag i mitten av september 2015. – Det är viktigt att det finns ett fungerande mottagningssystem för människor som kommer till vårt land och söker skydd. Det vi nu utreder är om det mottagande som man kan begära fanns eller inte fanns, säger Gudrun Antemar. frivilligorganisationernas samstämmiga uppfattning, som de delgett regeringens särskilda utredare, är att det inte var någon flyktingkris som Sverige ställdes inför under 2015, men möjligtvis en myndighetskris på Migrationsverket. Frivilligorganisationer såsom Läkare i Världen och Röda Korset menar att det dröjde flera veckor innan myndighetsmottagandet i Stockholm kom på plats. – Enskilda tjänstemän har gjort sitt yttersta, men vi uppfattar att det var en situation som många av något skäl blev överraskande av. Sverige räknade inte med att det inte skulle komma så många asylsökande som det gjorde, säger Gudrun Antemar. Utvärderingen ska redovisas senast den 28 februari 2017. JP Godtagbart med medicinska åldersbedömningar statens medicinsk-etiska råd (Smer) anser att det i vissa fall är etiskt godtagbart att använda medicinska åldersbedömningar när den asylsökandes ålder är oklar. Smer listar ett antal förutsättningar som bör vara uppfyllda när dessa bedömningar görs: l Att en medicinsk bedömning av ålder kan tillföra viktig information, men enbart om Advokaten Nr 8 • 2016 man använder de metoder som har starkast vetenskapligt stöd och om hänsyn tas till deras felmarginaler vid den slutliga åldersbedömningen. l Att den asylsökande ska ges anpassad information om den medicinska åldersbedömningen och ha lämnat sitt samtycke innan bedömningen genomförs. l Att osäkerheter och felHögre beviskrav förklarar inte polisens låga uppklaring mellan 2006 och 2010 ökade poliskåren med 2 500 nya anställda. En av förhoppningarna bakom denna regeringssatsning var att polisens utredningsarbete skulle förbättras, och att personuppklaringen av anmälda brott skulle öka. I stället blev det tvärtom. Personuppklaringen av anmälda brott har minskat de senaste fem åren. År 2006 klarades 18 procent av brotten upp, år 2015 var andelen 14 procent. Brottsförebyggande rådet marginaler ska anges vid den medicinska åldersbedömningen och framgå på ett tydligt sätt av underlaget. Anledningen är att den slutliga åldersbedömningen ska bli så transparent, rättssäker och förutsägbar som möjligt. l Att den slutliga åldersbedömningen måste grunda sig på en sammantagen bedömning av alla omständigheter. (Brå) har undersökt om minskningen beror på ökade beviskrav från domstolar. Delrapporten tyder inte på att åklagarna kräver mer bevis 2013 än vad de gjorde 2006. Slutsatsen är att det inte är troligt att förändrade beviskrav haft någon betydelse för den negativa utvecklingen av personuppklaringen. Studien visar inte heller på att polisen under 2006–2013 har börjat samla in mer teknisk eller annan bevisning, med ett undantag: förekomsten av teknisk bevisning vid olaga hot. Brå menar att det därför kan finnas skäl för polisen att analysera mervärdet av den tekniska bevisningen som samlas in i relation till arbetsinsats. Det gäller även insamlandet av teknisk bevisning i utredningar om våldtäkt. Brås genomgång tyder på att en stor del av den tekniska bevisning som då samlas in inte har någon direkt betydelse för att styrka att brottet begåtts eller att den misstänkte är skyldig. Personuppklaringen av anmälda brott har minskat de senaste fem åren. 7 FOTO: ISTOCK (LILLA BILDEN)