Advokaten 1
Nyheter Rättegångskostnader och beslutsanalys på
Tällbergsdagarna Aktuell forskning om rättegångskostnader presenterades på årets Tällbergsdagar. Advokatsamfundets mellersta avdelning genomförde sina årliga studiedagar i Tällberg den 16–17 september. Fredagens utbildningspass ägnades åt psykologi och beslutsprocesser. Angela Ahola, fil. dr i psykologi, föreläste om konsten att göra intryck och om det första intryckets betydelse för bland annat juridiska bedömningar. Mona Riabacke, fil. dr i riskoch beslutsanalys, föreläste om att förändra och utveckla sitt beslutsfattande i en snabbt föränderlig värld. Före kvällens middag med underhållning hölls den återkommande landskapsturneringen i boule. Årets vinnare var lag Närke. Under lördagen föreläste Henrik Bellander, doktorand i civilrätt vid Uppsala universitet och tidigare advokat, om sitt avhandlingsarbete. Henrik Bellanders forskning är inriktat på ett viktigt område som inte har varit så uppmärksammat inom rättsvetenskapen: rättegångskostnader i dispositiv civilproJO kritiserar Migrationsverket Migrationsverket kritiseras av JO för bristfällig information om ett beslut i samband med en ansökning om uppehållstillstånd i november 2014. Justitieombudsmannen Cecilia Renfors kritiserar i sitt beslut Migrationsverket för att ha skickat första sidan av beslutet till en referentperson utan att informera om att det var just en kopia av förstasidan som skickades för kännedom. JO är kritisk till att myndigheter skickar ut inkompletta handlingar utan skälen till beslutet, bland annat eftersom det lätt kan leda till missförstånd. I beslutet riktar JO även kritik Henrik Bellander presenterade resultat från sin kommande avhandling om rättegångskostnader i dispositiva tvistemål vid Tällbergsdagarna. cess. Avhandlingen läggs fram i mars 2017. Henrik Bellander konstaterade att han som verksam advokat hade reflekterat över att rättegångskostnadsfrågan ägnades bara några minuter i slutet av en lång process, fastän kostnaden kunde vara lika stor som det omtvistade beloppet. bellander gav en ingående översikt över rättsutvecklingen på området rättegångskostnader i lagstiftning, litteratur och praxis under de senaste 100 åren. Han tog upp några konkreta exempel på frågeställningar kring rättegångskostnader som kan ha betydelse för parterna i tvistemål och deras ombud, och lät de deltagande advokaterna och biträdande juristerna diskutera hur frågor om riskavtal mellan ombud och huvudman, utfästelser om tredjemansfinansiering av rättegångskostnader samt överlåtelser av fordringar till processbolag och ansvarsgenombrott borde hanteras av domstolar och parter. Läs mer om Henrik Bellanders forskning i kommande nummer av Advokaten! MA Ombudet fick ersättning efter klagan över domvilla En målsägande överklagade hovrättens dom i brottmålet till Högsta domstolen, som inte fann skäl att meddela prövningstillstånd. Målsäganden hade kompletterat överklagandet genom sitt ombud och målsägandebiträde. Ombudet är en advokat, som samtidigt hade begärt ersättning av allmänna medel för sitt biträde. Det visade sig senare att kompletteringen kom in till Advokaten Nr 8 • 2016 HD innan domstolen hade fattat beslut om prövningstillstånd, men att den hade förts till akten först efter det att beslutet fattades. Därmed fick inte det justitieråd som fattade beslutet del av kompletteringen – och begäran om ersättning – förrän efter avgörandet. Målsäganden och advokaten klagade till HD över domvilla, grovt rättegångsfel. HD konstaterar i ett nytt beslut att det skedda innebär ett sådant grovt rättegångsfel som avses i rättegångsbalken 59:1 1 st. 4. Men enligt HD kan det inte antas att felet inverkade på utgången i frågan om prövningstillstånd, och bifaller inte målsägandens klagan över domvilla. Däremot bifaller HD ombudets klagan över domvilla, och tillerkänner henne ersättning för biträdet till klienten i HD. läs mer: HD:s beslut den 20 september 2016 i mål nr Ö 159316 Justitieombudsmannen Cecilia Renfors kritiserar i sitt beslut Migrationsverket. Rekordmånga hatbrott polisanmäldes 2015 Under 2015 identifierade Brottsförebyggande rådet (Brå) knappt 6 980 polisanmälningar med hatbrottsmotiv, enligt rapporten Hatbrott 2015. Det är den högsta nivån som Brå mätt upp och en ökning med 11 procent jämfört med mätningen 2014. Brå skriver att ökningen till stor del kan förklaras av ett ökat antal anmälningar om skadegörelse och klotter med främlingsfientliga motiv. 9 mot att Migrationsverket utan närmare kontroll lade en ambassads uppgift om en underrättelse av ett beslut till grund för en rättidsprövning, trots att det på grund av omständigheterna i ärendet fanns skäl att ställa sig tveksam till uppgiften. JO uttalar att det är Migrationsverkets ansvar att vid sin rättidsprövning av ett överklagande ta ställning i frågan om när klaganden fick del av beslutet och göra en självständig bedömning av det underlag man har. FOTO: PERNILLE TOFTE