Konsten att beröra 1
Ku K ltult r fur för barn och unga Samtalet som s
ammanfattas här f här fokuserade bland annat på hur kult polar ser ng. Hur kan kultursektorn bli bä kultursek orn bli bättre på att kommunicera med skolor på och uppmuntra dem att beta bredare med k l Skolan har en viktig roll för att e pl t åt kultur ge p a s Dellta arna poän ter d sa De tagarn poängtera e un er det här let hur v ktiigt det ä ade u d r o h se möjli hete . D t finn onsten oc u en S m illi der det här samta et hur viik gt det är att unga får h får ha drömrömmar oc ch se möjlighg eter. Det finns kreativitet och lust hos barn och ungdo-do mar att utforska och att vara delaktiga i kon ten o h kulth k lturen. Sa. amhällllet b höv ge dem det u ge dem det utrymmet. Skol Skolan som i i gå lägg kanske g möt ål f r fö fra både tacksam och komp som ngång t ll k lltu turen är mplicerad. En stor en ä del av den konst och kultur som når ut tillill un unga ommer genom s o an, o läggs kan ke grunden föden f r hur ett barn ser på kultur. Skolan ger mö som i inte pr tididen. D t fi i klassrum, o for sk l ä d k komme gen m skolk lan, och därh där ger möjljligheten att möta målgrupper som nte priivat uvat uppsöker kulturen, och kan b ggygga en relation in ör ram en. Det finns en efterf ågan på material som är gjort f s en efter rågan jort för att användas ormat kan fåan få en stor sprididning genom sko an. Anv nd kulturen som en äg tilli Skolba Skolbarn pp ev a den obl av dv en obli atorisk der isni , och den som arbetar i sådana g gen v g t ll samtall samta uppllev r doer dock kultur som del gator ks a underv sn ngen – de en – de et behöver arbeta bredare med kulturu tur? på hur kultur för och av barn och unga kan motverka polariseri fattas söke i te själ ställl söker r nte sjä va upp tillipp t ll exempe stä lning.. Det kan ib an att n som deltog i s i sa lä lärarnas som få delta amtalet att det är tt nå fram D ssu om menade må som e d ltog tersom kultu en s o an an liliga engagemang te nå D t kan ibla d görn gör det svårt ram.. Dessutom menade m nga jämnt t det ä o ämn v lka elev vilki a elever som får vara med om k ltu , efte or m k lturen i sk i k lolan kan b r bero på rarnas person ga engagemang. Många av deltagarna h de förståel d om kultur o på ade först else för a t skolorna ib an undviker å kall d ”svå a ämnen” för att det innebär merkt ör att skol svåra ä ibland undviker s r ete. Sam idigt u rö het ö a bete. Samtid gt uttryc e n gra en trötthet över det, och upp evde a jobba hårt på a t få ut ultur pp för v onst oc jobba hårt på att få ut k ltu i i skol skolorna som k som un kunde öppna u p för vikiktiga saga s mtal ch mo erk e a tiden, men den kan vara svår svå Me k nskap o er u r k p och resurser för att öt mot tånd bem a bemöta motst nå d D lltae tagarna dell de up f ttn gen om att samh ll k fra iik gt a kunn diskut behöehö s b red h fi taga na e vs beredskap för att möta motst nå d och fien llient ighet, något som många av del delagarna efterfterlylyste mer stöd i. Såd te ier, k nu s ap, dire a det. För att kunna göra det p f t kunna gör det unna b möt Sådant stö kan vara strat och nå fram. Det krä tt kommu icera på et esurser för att ku h n än de r an frä sta. ot att kommun cera på ett sätt som n r fl r de redan fräl Öppna upp tankarna om målgruppen D llte tagarna p t d målgr pe .per. De tog upp v ten att vara nyanserad är en k lt k lturaktör tänker på mål D a pra a e oc s om m grupikikten a ade o k å när en u u efterster som det a ham a i ett ne å om mål ”vi”i” – i ins – n t tu onerna och or nerna – nå a – n ut tillill ”d ill S ytterområden, socioekono områden, e er pe tänkand de riske ör omö d bä med sir med sig syns i te ut d det viiket v kti t att na i ett vi v -och-dom-tän . Hur ska stiti utione om det annars finns ch dom k. H a o h organisa satio”dem” – exempelv ” – exempelvis tterom åden, so oe onomiskm skt utsatta områden, ellller personer som h r kom iit t l Sver gi e från andra länder. Ett för snävt målgr pgru ps tän an e r skerar att befästa som ha koar mm t f rdomar. De allllra fle tes a erf ren eter folklk bär ra fl sta er ar på fa t b äst heter gt a t i i te se gnte se grupper som homonte u anpå. Därför är r som homo ålgr er på mål gr pper s en risk a en r sk att upp , de ade u p attningen om a ma att hårdna am ällskllima et kmatet kan koman kom a a t hårdna h ramöver,, oc o h a t det ä att det är v kti t att kunna disk tu era det. F t stöd n vara stra eg er, kun kap direktiv och resu se för att k nna be emöt moa m tst n etd t k å metode för er . D t krävs oc så metod r för år fle å de er tt nå ut kalla e ppllevde att de fick och motverka polariseriser ng. Den sortens konst o h kultur finns till ängänglili , deng, den skapas helas h la tiden, men den kan va att n ut med. empel en fl en örea det svårt för