Advokaten 1
Reportage Investeringsskydd » att våra företag ka
n åtnjuta skydd när de investerar utomlands. Svenska företag har inlett förfaranden i tre länder, men ingen utländsk investerare har inlett förfarande mot Sverige. – Men det kan hända om Sverige inför förbud mot vinster i välfärden på ett sätt som angriper gjorda investeringar, sa Ramberg. Avtalen ska skydda mot konfiskation, expropriation och diskriminering. För det krävs tvistlösningsmekanismer. Anne Ramberg diskuterade varför skiljeförfaranden är att föredra framför allmän domstol. Ett skäl är den ökande komplexitet som globaliseringen medför. Komplexiteten av internationella normer ställer höga krav på ett sofistikerat tvistlösningsorgan. De allmänna domstolarna är illa rustade för att tillämpa folkrättsliga normer – skiljedomstolar med internationell erfarenhet är att föredra, menade hon. Dessutom finns problem med att verkställa domstolars domar i andra länder, medan skiljedomar ofta kan verkställas i hela världen. ett annat skäl att föredra skiljeförfaranden är de ökande kraven på att upprätthålla rule of law. – I många länder är rättsväsendet helt dysfunktionellt, och man kan inte påräkna något rättsligt skydd över huvud taget. Alternativet att stämma i värdlandets i dess egna domstol är vanskligt, och utgången är oklar, sa Anne Ramberg. Hon påminde om att även ansedda demokratier som Kanada och USA har ett stort antal investeringstvister mot sig. Också i EU finns ett stort antal länder som brister, inte minst de som har tillkommit efter EU:s utvidgning. Det leder till att vi behöver neutrala fora för att lösa konflikterna, och den enda rimliga lösningen är skiljeförfarande, menade Ramberg. Anne Ramberg konstaterade att det har gjorts gällande att rätten att stämma en stat som kränker investerares rätt är ett hot mot demokratin. – Jag ser det tvärtom som ett verktyg till stöd för den demokratiska rättsstaten, sa hon, och förklarade varför: alla stater är underkastade högre normer än de som finns i den natio16 Christofer Fjellner. ”Hur demokratiskt är det om vi har ett rättssystem som ingen politiker begriper hur det fungerar?” Carl Schlyter nella lagstiftningen – i grundlagar och i internationella konventioner, eller i investeringsskyddsavtal. Den demokratiska rättsstatens uppgift är att genom rättstillämpning garantera enskildas och företags skydd mot statens maktutövning. Hon påminde om att egendomsskyddet och äganderätten är en skyddad mänsklig rättighet i nationell lag, grundlag och Europakonventionen. Anne Ramberg nämnde som exempel två domar som meddelades i somras: En skiljedom i Haag enligt skiljedomsmekanismen Energy Charter Treaty, om Rysslands beslag av tillgångarna i oljebolaget Yukos. Ryssland ålades att betala 50 miljarder dollar samt rättegångskostnader till tre bolag. Samma vecka meddelade EuropaOve Bring. domstolen en dom mot Ryssland som också avsåg Yukosaffären. Europadomstolen ålade Ryssland att betala 2,5 miljarder dollar samt rättegångskostnader – det högsta skadestånd som någonsin har utdömts av Europadomstolen. Målet handlar om egendomsskyddet. – Målet är en vidräkning med PutinAnne Ramberg. regimen och den ryska statsapparaten och är skrämmande läsning. Ryska staten har knyckt bolaget genom häpnadsväckande åtgärder som inkluderar hela statsapparaten, framför allt domstolarna. Det visar att det inte finns oberoende domstolar i Ryssland, sa Anne Ramberg. Carl Schlyter. Annette Magnusson. hon konstaterade att den som hade investerat i Ryssland och som hade försökt få ut pengarna i rysk domstol förmodligen inte hade fått 50 miljarder dollar i skadestånd. – EU:s frihandelsavtal med USA har lett till att diskussionen om tvistlösningsmekanismer har blivit så aktuell och så politiskt debatterad, sa Anne Ramberg, som underströk att viktiga saker står på spel för svenska exportföretag. 40 procent av världens handel går över Atlanten, motsvarande hälften av världens samlade produktion. 60 procent av alla investeringar som företag i EU gör utanför EU äger rum i USA, och motsvarande gäller amerikanska investeringar utanför USA. Anne Ramberg framhöll att den demokratiska rättsstatens syfte inte är att skydda stater som gör sig skyldiga till maktmissbruk genom lagstiftning, och påminde om att också parlament är underkastade begränsningar. – Därför är det självklart att en investerare som känner sig kränkt måste kunna få en oberoende prövning av ett neutralt forum. Att tillhandahålla ett oberoende rättsmedel är en grundläggande princip, sa Ramberg. Att Philip Morris processar mot Australien och Vattenfall mot Tyskland innebär inte att företagen kommer att vinna – bara att de får sin sak prövad, påminde hon. Anne Ramberg deklarerade att de som påstår att institutionaliserade skiljeförfaranden hotar demokratin har ett stort ansvar att förklara hur. ove bring belyste påståendet om att investeringsskyddsavtalen skulle hota staternas suveränitet genom att påminna om att staterna har utnyttjat sin suveränitet till att ingå de bilaterala avtalen, och att den internationella rätten är tänkt att ligga på en högre nivå som inskränker suveräniteten. Carl Schlyter nämnde en rad konkreta materiella exempel på vad som vore önskvärt att uppnå med frihandelsavtalet: Att ta bort de onödiga tariffer som finns kvar och att få till stånd en gemensam testcykel för test av bilar, så att utsläppen beräknas lika i olika länder. Regeringen har räknat med att alla påverkbara handelshinder tekniskt ska försvinna. Det innebär problem. Kalifornien har till exempel hårdare krav på sockerkulör i livsmedel – och kommer därmed inte att acceptera att ta in svensk julmust. – Ska vi acceptera antibiotikumet virginiamycin, som vi har förbjudit, i grismaten? Vilka chanser har jag att vinna processen om jag vill försvara ett europeiskt förbud mot det? frågade Schlyter. Han frågade sig hur vi ska hävda sådana begränsningar, som är etisktmoraliska, och menade att skiljedomsmekanismerna innebär en risk att miljö-, hälso- och djurskyddsstandarder sänks. Schlyter menade att mekanismerna försvarar gamla kemikalier, preparat och produktionsAdvokaten Nr 7 • 2014