Advokaten 1
Reportage Investeringsskydd metoder, hindrar utve
cklingen av det nya och hämmar den tekniska utvecklingen. Carl Schlyter instämde i Anne Rambergs konstaterande att det är en ökad komplexitet i de globala förfarandena. – Hur demokratiskt är det om vi har ett rättssystem som ingen politiker begriper hur det fungerar? Är det en önskvärd utveckling? frågade Schlyter. Han menade också att vi borde se hur vi har skapat denna komplexitet, och fråga oss vem som kan utnyttja dess svagheter. – Det är oftast den som är ekonomiskt stark som kan utnyttja ett komplext system, så komplexa system har en inbyggd demokratisk nackdel, sa han. carl schlyter framhöll att det är viktigt att bekämpa korruption, men ställde frågan om vi ska hjälpa länder att undvika korruption eller låta befolkningen ha kvar sin korruption och i stället skaffa våra företag frisedel från den genom ett skiljedomsförfarande. Schlyter ifrågasatte att tvistlösningsmekanismerna skulle vara ett stöd för rättsstaten, och konstaterade att alla inte kan utnyttja dem, utan bara företag – inte privatpersoner, folkrörelser eller andra intressenter med legitima demokratiska rättigheter. – Ska de fastna i korrupta domstoska rättigheterna bara betala skadestånd, även om det var tillåtet förut och företaget räknade med att medlet skulle fortsätta att vara tillåtet. christofer fjellner menade att förhandlingarna om frihandelsavtalet mellan EU och USA är ofantligt viktiga, och att det vore olyckligt om spretig och obegriplig kritik mot ISDS skulle leda till att avtalet gick förlorat. Tullar och tariffer mellan EU och USA är en liten fråga, ansåg Fjellner. I världshandeln är det de icke-tariffära handelshindren som är problemet. Han framhöll att frågan inte bara rör handeln mellan EU och USA: Om vi får ett frihandelsavtal, har det enorma möjligheter att påverka den globala frihandelsagendan. Fjellner tyckte att tvistlösningsmekanismer är viktiga av både principiella och praktiska skäl. – Det principiella skälet är att även stater måste respektera grundläggande rättsprinciper. Därför behöver vi verktyg för att se till att staterna gör det – inte oskäligt exproprierar eller diskriminerar, sa han. Christofer Fjellner definierade kanlar? Varför tillskrivas investerare? frågade han. Han tyckte att man i så fall ska hitta finansieringssystem och öppna processerna för alla. Schlyter ifrågasatte också om procedurerna är neutrala, objektiva och oberoende. Han menade att skiljemännen inte är oberoende eftersom de har ett ekonomiskt intresse av att få nya skiljemannauppdrag, vilket innebär risk för att beslutet påverkas. Han ville hellre stärka de nationella domstolarna. Carl Schlyter konstaterade att han inte kunde bedöma om skiljeförfarandena är rättssäkra, eftersom alla förfaranden inte är officiella. Han ville ha tydliga riktlinjer om hur en stats rätt att lagstifta ska vara: – Jag tycker att vi ska ha rätt att förbjuda ett bekämpningsmedel utan att Advokaten Nr 7 • 2014 ske grunden för hela debatten när han förklarade att frågan om demokratin frivilligt, genom grundlag och internationella avtal, ska begränsa vad politiker får göra för att inte kränka grundläggande mänskliga rättigheter är en klassisk höger–vänsterfråga. Men Fjellner framhöll att praktiska argument är minst lika viktiga: Avtalen främjar investeringar – som driver utveckling och lyfter människor ur fattigdom. – Jag har svårt att förstå dimensionen på den här debatten – i förhållande till att det har varit 560 fall sedan 1950-talet, varav 12 procent mot Europa, och 31 procent har vunnits helt eller delvis av investerare. Det står inte i proportion till de viktiga förhandlingarna med USA som nu riskerar att sänkas, sa Fjellner. Christofer Fjellner fann det obegripligt att säga att man är mot tvistlösningsmekanismer per se. annette magnusson påminde om att inget avtal är värt någonting om det inte finns en mekanism som kan sätta kraft bakom orden, så att de åtaganden som parterna har gjort verkställs. INVESTERINGSTVISTER I SIFFROR l 518 investeringstvister har inletts. l 244 investeringstvister är avslutade. l 42 procent har vunnits av värdnationen, 31 procent av investeraren och 27 procent förlikades. l 95 länder har minst en investeringstvist inledd mot sig. l 24 procent av tvisterna är inledda av investerare från USA (123 fall), följt av Nederländerna (50 fall), Storbritannien (30 fall) och Tyskland (27 fall). Källa: UNCTAD, 2012. Siffrorna avser perioden mellan slutet av 1980-talet och slutet av 2012. SVERIGE l Sverige har BITs med 67 länder. l Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 förhandlar EUkommissionen investeringsskyddsavtal för hela EU, som medlemsstaterna sedan måste godkänna. l EU har ännu inga BITs. l Ingen utländsk investerare har inlett en investeringstvist mot Sverige. l Svenska investerare har inlett investeringstvister i fem fall, mot Lettland, Rumänien och Tyskland. Källa: Kommerskollegium Hon betonade den potential i internationellt miljöarbete som ISDS ger. Den internationella miljörätten saknar till stor del effektiva verkställighetsmekanismer. – Avtalen är bindande mellan staterna, men om staterna väljer att strunta i dem finns det dåligt med mekanismer som sätter krut bakom orden, sa Annette Magnusson. Magnusson jämförde klimatförhandlingarna – där inte mycket händer samtidigt som världen blir varmare och varmare – med investeringsrätten där effektiva mekanismer har kommit till, och påminde om att folkrätten inte är statisk. – Folkrätten utvecklas därför att staterna låter innehållet förändras, sa hon. det som har hänt med investeringsrätten är att staterna har valt att inrätta sig i ett system och underkasta sig regler därför att de ser ett värde i det. Staterna ser att investeringar kräver ett effektivt skyddssystem och har valt att inkludera internationella skiljeförfaranden. – På investeringsområdet omfattar folkrätten mellanstatliga avtal som innehåller en mekanism som på allvar gör det möjligt att säga att till en stat att den ska hålla det den har lovat, annars kostar det pengar. Det är en effektiv och revolutionerande utveckling, sa Annette Magnusson. Investeringsskyddet har stor betydelse för miljörätten, förklarade hon. Vi behöver investeringar och innovation på miljöområdet. Man borde vara glad att det finns sätt att driva igenom det man har kommit överens om, och man borde förhandla hårt för att få villkor som gynnar investeringar som främjar det samhälle vill se, menade Magnusson. Hon nämnde som exempel att många tvister som pågår i dag rör investeringar inom förnybar energi. – Utmaningen är att se till att staten blir bunden av rätt saker, men staten är de facto bunden. Det vore ett misstag att dra undan den plats vi har hamnat på inom folkrätten när det gäller investeringsrätten. Investeringsskydd behövs för att kunna främja investeringar i miljövänlig energi, sa Annette Magnusson. n 17