Advokaten 1
Fokus Krigsförbrytelser örra året sökte drygt 54
000 personer asyl i Sverige, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). I år väntas betydligt fler försöka ta sig hit för att undkomma våld och förföljelse i framför allt Syrien, Irak och Eritrea. I juli meddelande därför Migrationsverket att prognosen över antalet asylsökande i år höjs från 60 000 till 80 000. Men det är inte bara krigets offer som söker skydd i Sverige. Bland de asylsökande finns även de som har gjort sig skyldiga till krigsförbrytelser. – Vi tar emot fler flyktingar än många andra länder. Då slinker det in många katter bland hermelinerna också. Vi vet inte hur många, men det finns skäl att anta att många krigsförbrytare kommer till Sverige, säger Ove Bring, folkrättsexpert och professor emeritus vid Försvarshögskolan och Stockholms universitet. Ingen vet med säkerhet hur många krigsförbrytare som gömmer sig i Sverige, men polisen har tidigare uppskattat att det kan röra sig om mellan 1 000 och 1 500 personer. – Jag tror att det är en rimlig siffra, säger Ove Bring. Som en följd av att Sverige an”När det gäller krigsförbrytelser börjar vi tog 1998 års Romstadga, en internationell konvention för att lagföra krigsförbrytare, inrättade polisen en folk- och krigsbrottskommission med en heltidsanställd polis. År 2008 ombildades kommissionen som nu har nio anställda. Om en person som misstänks ha begått folkmord, krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten befinner sig i Sverige ansvarar kommissionen för att ärendet utreds. Utredningarna bedrivs i samarbete med Internationella åklagarkammaren i Stockholm, där en särskild grupp åklagare är utsedda att hantera folkmord och folkrättsbrott. – De anmälningar som kommer in skickas normalt per bakvänt med brottsutredningen. Vi har en gärningsman och måste försöka hitta brottsplatserna, offren och vittnena som ofta finns sionen. Flertalet av ärendena bygger på anmälningar från olika myndigheter, bland andra Migrationsverket. En asylsökande kan ha berättat något som gör att Migrationsverket fattar misstanke om att personen i fråga har gjort sig skyldig till krigsbrott. Verket är då skyldigt att göra en anmälan till polisen. Anmälningar kan också komma in från myndigheter i andra länder – om de under sitt eget utredningsarbete upptäcker att det finns kopplingar till en misstänkt krigsförbrytare i Sverige. Det händer även att krigsoffer som sett gärningsmän i Sverige gör en polisanmälan. Allmänheten gör också i allt större utsträckning anmälningar om krigsförbrytelser efter att de har sett tvinslag från konfliktdrabbade områden. Nu kommer det till exempel in många anmälningar från allmänheten angående Gaza och Islamiska staten (IS) i Irak. Under ett år kommer det in mellan 80 och 100 anmälningar till Krigsbrottskommissionen. Det skulle kunna vara fler. – De som är offer har ofta inte de bästa erfarenheterna av polis och andra myndigheter från sina hemländer. Dessutom kommer de till en främmande kultur, vilket gör att det är svårt för dem att veta hur de ska gå tillväga för att göra en anmälan, säger Göran Häggblad. För att nå ut till fler krigsoffer samarbetar Krigsbrottskommisspridda över hela jorden som flyktingar.” Göran Häggblad sionen bland annat med frivilligorganisationer som Amnesty och Röda Korset och de försöker även kontinuerligt besöka flyktinganläggningar för att berätta hur de arbetar och hur man gör en anmälan. I Krigsbrottskommissionen ingår förutom gruppchefen Göran Häggblad. automatik vidare till åklagare, eftersom det här är svårutredda ärenden. Åklagaren lämnar därefter direktiv över vad hon eller han vill att vi ska utreda, säger Krigsbrottskommissionens chef Göran Häggblad. För närvarande utreds ett fyrtiotal ärenden av kommisINTERNATIONELLA BROTTMÅLSDOMSTOLEN (ICC) ICC är den enda internationella domstol som är permanent inrättad för att utreda misstänkta krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten. Domstolen, som har sitt säte i Haag i Nederländerna, kan endast utreda brott om ett land inte kan eller vill ta sig an fallet. Grundregeln 22 åtta utredare. Göran Häggblad anser själv att kommissionen har tillräckligt med personal, eftersom samtliga ärenden handläggs av en utredare. Hela tiden sker det en prioritering av ledningen som vid behov kan omfördela personal för att bistå kommissionen. Budgeten ligger på mellan åtta och nio miljoner kronor per år. Om pengarna räcker tycker Häggblad att det är för tidigt att uttala sig om, eftersom han tillträdde tjänsten i februari. är att ICC bara tar upp ärenden i de länder som har erkänt domstolen. Ett ärende kan hamna inför ICC på tre sätt: 1. Åklagaren kan besluta om att inleda en utredning baserat på anmälningar eller andra uppgifter, om landet i fråga har erkänt ICC. 2. Ett land kan på eget initiativ be ICC om hjälp att utreda misstänkta brott i det egna landet. Även ett land som inte har erkänt ICC har denna möjlighet. 3. FN:s säkerhetsråd kan ge ICC i uppdrag att utreda misstänkta brott var som helst i värlAdvokaten Nr 7 • 2014