Advokaten 1
Fokus Krigsförbrytelser » domare som ska döma i d
e här målen. Det är ofrånkomligt att de resonerar med varandra om principer kring bevisvärdering, utbildar en rutin för att sköta sådan bevisvärdering och dömer på samma sätt som de gjorde i förra målet. Kloka domare som har erfarenhet från brottmål är det som krävs. Man behöver inte alltid ha specialistkunskap. Göran Hjalmarsson tycker inte heller att det i dagsläget finns något behov av att inrätta en Ove Bring. specialistdomstol. – Om det blir vardag att vi får många krigsförbrytarmål i Sverige måste vi kanske få en specialistdomstol som hanterar dem för att få en mer effektiv administration. Men det tycker jag inte att det finns fog för där vi står i dag, säger han. väpnad konflikt. Men många förföljelser äger rum utan att någon av de omständigheterna är för handen. Även om många av handlingarna skulle kunna dömas enligt brottsbalken sänder ett brott mot mänskligheten en signal mot allmänheten, men även mot polis och åklagare, att brotten har blivit högre prioriterade. Pål Wrange utesluter därför inte att lagen kan leda till fler fällande domar, vilket även Marie Lind Thomsen tror kan bli fallet. – Man skulle kunna tänka sig att ”Den nya lagen reducerar folkrättens roll i svensk rätt, i stället för en inkorporering NY LAG FRÅN HALVÅRSSKIFTET Regeringen har tidigare konstaterat att den svenska lagstiftningen när det gäller folkrättsbrott var bristfällig på flera punkter. Straffskalorna ansågs till exempel inte vara anpassade till dessa allvarliga brott och det var svårt att ställa överordnade till svars. Den 1 juli trädde lagen om straff för folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser i kraft. Lagen ersätter folkrättsbrottet och lagen om folkmord och inför ett nytt brott i svensk rätt, brott mot mänskligheten. Marie Lind Thomsen på Internationella åklagarkammaren välkomnar den nya lagen. – Den mest konkreta betydelsen är att brott mot mänskligheten inte preskriberas. Det är väldigt viktigt. Finns ingen preskriptionstid blir inte Sverige en fristad för krigsförbrytare. Man ska aldrig kunna komma undan när det gäller så allvarliga brott. Tidigare när vi har hanterat den här typen av brottslighet har vi tillämpat den vanliga straffrättslagstiftningen. Åtalen har gällt brott som våldtäkt, mord och grov misshandel. Men alla de brotten, utom mord, preskriberas. Pål Wrange anser också att den nya lagen har många förtjänster. Den viktigaste är, enligt honom, att brott mot mänskligheten nu kriminaliseras. – Folkmord kräver att det är en kampanj mot en väldefinierad grupp och krigsförbrytelser kräver att det är en av hundratals internationellt överenskomna artiklar har vi fått en mindre box av svensk rätt i 16 paragrafer.” Ove Bring brott mot mänskligheten täcker mer än tidigare och att den längre preskriptionstiden gör att fler kan fällas. Ove Bring tror däremot inte att den nya lagen har någon inverkan på hur många fällande domar vi får i Sverige. – Det är en fråga om vilka resurser Krigsbrottskommissionen har. De är för få. De ska ju inte bara utreda vad som kommer fram bland flyktingar i Sverige, utan även vara på plats och på förhand veta vilka rättsutredningar som pågår i andra länder och ta del av dem i ett tidigt skede, säger han. Även om Pål Wrange ser många fördelar med lagen anser han också att den har sina brister. Den gamla lagen var delvis en inkorporering, vilket gjorde den mer elastisk. Om folkrätten utvecklades följde förändringarna med in i svensk rätt. Den nya lagen är däremot en fullständig transformation. Det innebär att om folkrätten förändras måste en ny lag skrivas. – I praktiken kan det betyda att personer som har begått handlingar som anses som internationella brott i folkrätten som den utvecklas, men inte i svensk rätt, kan få en fristad i Sverige. I princip finns den risken, även om jag inte vill säga att den är överhängande, säger Pål Wrange som på det hela taget tycker att fördelarna med lagen överväger nackdelarna. Ove Bring deltog i den statliga utredning som 2002 föreslog en lagstiftning som den nya lagen delvis bygger på. Han instämmer med Pål Wrange att det finns en baksida med att den internationella humanitärrätten inte längre är inkorporerad i svensk rätt. LAGEN OM STRAFF FÖR FOLKMORD, BROTT MOT MÄNSKLIGHETEN OCH KRIGSFÖRBRYTELSER Lagen trädde i kraft den 1 juli och innebär bland annat följande: l Nya regler har införts om straff för brott mot mänskligheten. Brot32 tet omfattar till exempel dödande, sexuella övergrepp och tortyr när gärningarna är en del i ett angrepp riktat mot en civilbefolkning. l Ny bestämmelse om folkmord som har sitt ursprung i folkmordskonventionen införs i brottsbalken. l Nya bestämmelser om krigsförbrytelser införs, som ersätter folkrättsbrottet. De nya bestämmelserna är mer detaljerade. Ett stort antal gärningar har samlats under rubriken. Advokaten Nr 7 • 2014