Advokaten 1
Fokus Krigsförbrytelser – Fördelen med det tidiga
re införlivandet var att svenska domstolar kunde tillämpa modern folkrätt och även ligga i framkant och driva utvecklingen. Den nya lagen reducerar folkrättens roll i svensk rätt, i stället för en inkorporering av hundratals internationellt överenskomna artiklar har vi fått en mindre box av svensk rätt i 16 paragrafer. Boxen återspeglar visserligen regler i Romstadgan, men all internationell straffrätt som faller utanför boxen exkluderas från den svenska rättsordningen. Det gäller exempelvis bestämmelserna i Romstadgans del 3 om medverkan, befälsansvar och rättsvillfarelse, bestämmelser som är specialanpassade till väpnade konflikter och inte utan vidare kan ersättas av regler i brottsbalken. Men Ove Bring anser samtidigt att den nya lagen gör det lättare för domstolarna att tolka humanitärrätten. – Det blir enklare för domstolarna att se om rekvisiten är uppfyllda. Förut hade de hundratals artiklar och Genèvekonventionerna att beakta. Enligt Hans Corell var den nya lagen nödvändig – nu återspeglas förpliktelserna i en internationell konvention i nationell lagstiftning. – Men egentligen borde den här typen av lagstiftning har varit antagen redan när Sverige ratificerade Romstadgan, säger han. ICC FÅR KRITIK I juli 2009 beslöt den svenska regeringen att utlämna en misstänkt krigsförbrytare till Rwanda, efter att Högsta domstolen hade kommit fram till att det inte fanns hinder för utlämningen enligt utlänningslagen eller Europakonventionen. Rwandiern anmälde Sverige till Europadomstolen. Domstolen gav Sverige rätt och fann 2011 att utlämning inte stred mot Europakonventionen. Det var det första ärendet i Europa där beslut fattades om att utvisa en misstänkt krigsförbrytare till Rwanda. Alla andra länder hade tidigare sagt nej i liknande fall med hänvisning till Europakonventionen. Sedan Europadomstolen kom fram till att det är förenligt med Europakonventionen att utlämna misstänkta krigsbrottslingar till Rwanda har fler länder följt Sveriges exempel. Pål Wrange anser att det är bra om brott utreds så nära brottsplatsen som möjligt, förutsatt att den misstänktes rättigheter respekteras. – Processekonomiskt blir det mycket billigare. Och rättegångar av det här slaget har inte bara en individualpreventiv verkan, de ska också vara allmänpreventiva. Den effekten blir större om man är närmare brottsplatsen. Nackdelen är att det inte är säkert att rättvisan fungerar perfekt. Ett problem med rättvisan i Rwanda är att den är enögd, den omfattar bara brott som har begåtts på hutu-sidan, säger Wrange. Den internationella brottmålsdomstolen (ICC) etablerades i nederländska Haag 2002. ICC prövar bara fall som rör folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser och det är den enda permanenta brottmålsdomstol som finns. Domstolens verksamhet har kritiserats för att vara dyr och ineffektiv. Men de forskare, advokater och åklagare som Advokaten har talat med är eniga om att domstolen ändå fyller en viktig funktion. – Internationella brottmålsdomstolen är absolut nödvändig om vi ska få demokrati och rättsstaten i hela världen. Det får inte finnas plattformar där krigsförbrytare kan slå sig ner utan att riskera att gripas, säger Hans Corell, före detta domare och FN:s tidigare rättschef. I första hand ska misstänkta krigsförbrytare, i enlighet med komplementaritetsprincipen, ställas inför rätta nationellt. Om staten i fråga inte vill eller kan finns möjlighet för ICC att träda in. – Straffrätten har internationaliserats därför att de inte har klarat av handläggningen i alla länder. Antingen förmår de inte eller så vill de inte – därför att de skyddar ledarna. Hans Corell som var ansvarig för att organisera Romkonferensen där Romstadgan antogs 1998 är i dag bekymrad över hur stadgan till slut utformades. Han är bland annat kritisk till att det finns en lista A och en lista B med kandidater till ICC. På lista A finns personer med domstolserfarenhet, det vill säga domare, åklagare och advokater. För att finnas med på lista B räcker det att vara KRIGSFÖRBRYTARTRIBUNALER Rwandatribunalen (ICTR), Jugoslavientribunalen (ICTY), tribunalerna i Sierra Leone, Kambodja och Libanon. » l En militär eller civil förman ska anses vara gärningsman om han eller hon inte har gjort vad som varit möjligt för att hindra underlydande Advokaten Nr 7 • 2014 från att begå något av dessa brott. l Brotten folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse ska inte kunna preskriberas. l Maxstraffet för krigsförbrytelser av normalgraden höjs från fyra till sex års fängelse. l Universell jurisdiktion gäller. Svensk domstol kan döma i mål som gäller dessa brott oavsett vem som har begått brotten och var det har skett. Källa: Dagens Juridik, Röda Korset 33