Advokaten 1
Fokus Krigsförbrytelser » KRIGSBROTTSKOMMISSIONEN
Krigsbrottskommissionen ansvarar för alla svenska utredningar av folkmord och folkrättsbrott. Kommissionen har för närvarande nio anställda och en budget på mellan åtta och nio miljoner kronor per år. att ICC inte får hjälp med bevisupptagning och undersökningar på fältet, säger Pål Wrange. Avsaknaden av en egen polis ser också ut att påverka vilka mål ICC väljer att ta upp, berättar Pål Wrange. – Om domstolen vill åtala någon i Kongo för krigsförbrytelser måste de få hjälp med att leverera de misstänkta, få klartecken att skicka brottsplatsundersökare till platsen. Domstolen riskerar att förlora det samarbetet om den samtidigt åtalar till exempel presidenten eller en general i landet. ICC kan bli frestad att se bort när det gäller regimens brott, om man behöver regimen. Det får olyckliga följder och ger intryck av att västerländsk rättvisa stödjer den ena sidan i en konflikt. Ett annat problem med ICC är att vissa stater med största sannolikhet kommer att se till att ICC inte åtalar deras medborgare. Dit hör Ryssland, Kina och USA som inte är bundna av Romstadgan. De har också veto mot att säkerhetsrådet hänskjuter situationer till ICC. Stater som kan räkna med att någon av de tre stormakterna lägger in ett veto å deras vägnar behöver därför inte oroa sig för att deras medborgare ska ställas inför ICC. – Israel är ett land som definitivt kan räkna med ett veto från USA. Israel är inte den värsta försyndaren, men det är ett land som aldrig kommer under ICC:s jurisdiktion genom ett beslut i säkerhetsrådet. Det är ett problem. Åtminstone om man tycker att alla ska vara lika inför lagen. Men det är så världen ser ut, säger Pål Wrange. ICC hanterar för närvarande 21 fall med misstänkta krigsförbrytare. Domar har avkunnats mot två personer från Kongo. – Det har gått långsamt fram. Men jag välkomnar det som har skett. Det är bättre än ingenting, säger Ove Bring. Enligt Ove Bring ligger nord- och västeuropeiska stater som Tyskland, Holland, Belgien, Sverige, Norge, Danmark och Finland i framkant när det gäller att hantera krigsförbrytelser. – Den bästa kompetensen finns i de här länderna. Här finns ett genuint intresse att ta till sig den internationella rättens normer. EU-länderna är generellt väldigt lojala och solidariska med ICC. LÅNGSAM FÖRBÄTTRING Förra året fanns 33 aktiva konflikter runtom i världen. Siffran har varit stabil det senaste decenniet. Dödstalet i konflikter har däremot ökat stadigt sedan 2005 drivet av de stora krigen, visar statistik från Uppsala Conflict Data Program (UCDP). I dag begås flest brott mot mänskligheten i samband med inbördeskrig. Det vanligaste är att oliktänkande attackeras. – Att tillhöra en viss etnisk grupp blir farligt, säger Ove Bring. Civila som råkar bo i det som anses vara motståndets 36 by drabbas hårt, fördrivs och bombarderas. De som tillfångatas i ett inbördeskrig är också särskilt utsatta. – Fångar har noll rättssäkerhet och tas inte om hand. Genèvekonventionernas regler för internationella konflikter gäller inte i inbördeskrig. Soldater har ju möjlighet att skydda sig själva. Och om det går dem emot kan de retirera. Det kan inte civila och de som redan är fångar, säger Ove Bring. När en väpnad konflikt är över anser Hans Corell att det är viktigt att toppskiktet, de ytterst ansvariga, ställs inför rätta. Resten av förövarna kan hanteras med sanningskommissioner. – Det går inte att ställa alla inför rätta trots att de har begått hemska brott. Det mest välrustade moderna rättssamhälle skulle gå på knä om det skulle få så många fall med misstänkta brottslingar som sådana här konflikter genererar, säger Hans Corell och tillägger att för många drabbade är det minst lika viktigt att det finns en sanningskommission som att misstänkta krigsförbrytare ställs inför rätta. Advokaten Nr 7 • 2014