Bagir Kwiek. Läsambassadör 2020-2021 1
En berättarskatt att upptäcka Att få lära sig läs
a, skriva och berätta är en mänsklig rättighet. Detta har dock inte varit självklart för alla barn eller folkgrupper runt om i världen genom historien, inte heller för romska barn i Sverige. Den här artikeln har fokus på den romska berättarskatten och att berättelserna måste tas till vara. De romska berättelserna har genom historien varit muntligt överförda mellan generationerna, och i dag finns ett stort behov av att nedteckna de äldres livserfarenhet och berättelser. Men i dagens tidevarv är det mycket som konkurrerar om vår tid och vårt fokus; minoritetsfrågor som denna riskerar därför att hamna i skymundan och måste främjas, belysas och tas tillvara åt kommande generationer. Detta är även lagstadgat i både minoritetslagen och skollagen. Begränsad tillgång till skola Den allmänna skolplikten infördes i Sverige 1842 för ”svenska flickor och pojkar”, som det stod i lagen. Men svenska romer fick i praktiken tillgång till utbildning först i mitten av 1960-talet! Det innebär att majoritetsbefolkningen har cirka 120 års försprång inom utbildningssfären. Det finns än i dag en del som ifrågasätter att romer och utbildning hänger ihop. Ofta förknippas romerna med myten om att vilja vara kringresande och vandra från stad till stad. Men det livet har inte varit ett fritt val; romer fick inte möjlighet till fasta bostäder förrän på 10 Majoritetsbefolkningens försprång Så varför finns det jämförelsevis få romer som genomgått gymnasiet och fortsatt till högre utbildning? Ett svar på det är just det försprång som majoriteten har. Konsekvenserna av det långa uteslutandet av rätten till utbildning är förödande på bred front. Jag har mött ett flertal framför allt äldre romer som inte kan läsa. Else-Marie Molitor, eller Molly som romerna och många andra av hennes vänner kallar henne, var lärare på 1960-talet. Hon berättar: – För mig har det varit mycket menings1960-talet. Detta gällde dock inte resande romer utan de var bofasta och en del av samhället på ett helt annat sätt än romer. De gick även i skolan. Christina Rodell Olgaç, docent på Södertörns högskola, skriver om minoriteten romers situation i kapitlet Sverige, skolan och de fem nationella minoriteterna: från monokulturalitet och enspråkighet till interkulturell pedagogik och social rättvisa som ingår antologin Perspektiv på interkulturalitet (Södertörns högskola, 2020, 1, s. 85–109).