KIA 1
EN FLYGANDE FRAMTID TEMA FRAMTIDEN: 2050 Rullande
restauranger och flygande taxi. Planerna för framtidens fordon är redan klara, nu väntar de bara på att din hjärna ska hänga med. TEXT: ROBERT LÅNGSTRÖM Drönarliknande flygtaxibilar kommer att ta oss från huben till stadskärnan. ”DET ÄR SVÅRT att sia, särskilt om framtiden”, ska den danske atomfysikern Niels Bohr ha sagt. Oavsett vad våra science fiction-berättelser säger så har de i alla fall rätt i att vår 130-åriga fossilbilshistoria, som vi känner den, är på väg att ta slut. I dag har den tidigare visionen om flygande bilar i mångt och mycket ersatts av självkörande. De drivs av el eller möjligen av bränsleceller. Här är begreppet ”MaaS” centralt. Det står för ”Mobility as a Service” där det inte handlar så mycket om fordonen som om förflyttningen. Förenklat kan man säga att nya sorters fordon bara är en del av ekvationen, det vill säga de självkörande elbilar och nya typer av kollektivfordon som gör MaaS möjligt. De andra delarna är vad man inom logistiken brukar kalla last mile, samt tillgänglighet. Last mile är den sista sträckan hem till dörren eller till jobbet i stadens kärna. Hur tar vi oss från stationen där den självkörande bussen släpper av oss? Tillgänglighet handlar om våra möjligheter att enkelt kunna förflytta oss. Behöver vi äga bilar, eller är det smidig tillgång till rätt sorts transporter vi behöver? DET FINNS MÄNGDER av sätt att belysa varför MaaS är framtiden. Ett sätt är de uppskattningar som säger att upp till 30 procent av all körning i städer är förare som letar efter en parkering. Det pågår massor 32 av projekt för att befria våra städer, som elscootrar eller små självkörande bussar. Ett av de mer intressanta är de olika hub-koncept som växer fram. Som Kias systerföretag Hyundais och Ubers samarbete under arbetsnamnet ”Smart Mobility Solution ’UAM-PBV-Hub’”. I korthet handlar det om en hub utanför stadskärnan, som kan innehålla allt från vårdcentraler till kontor och konserthallar. Hit går självkörande fordon från förort och landsbygd, Dessa fordon kallas PBV:s, Purpose Built Vehicles, ” Elbilar kräver ett annat sätt att tänka.” och kan vara designade som vanliga bussar, rullande restauranger eller kontor. Från hubben går andra självkörande PBV in till stadskärnan – och från hubbens tak lyfter ständigt eldrivna drönarliknande flygtaxibilar – UAM, Urban Air Mobility – för fem passagerare per avgång. Dit de ska behövs inga vägar. MEN FÖR ATT MAAS, och all denna fantastiska innovativa teknik ska få fäste, behöver vi ta hänsyn till det mänskliga psyket, hur vi beter oss och hur våra beteenden förändras. Frances Sprei forskar kring hållbar mobilitet på Chalmers i Göteborg. Hon gör det tvärvetenskapligt – utifrån teknik, ekonomi och beteende: – En förändring får genomslag när dessa tre delar faller på plats. Elbilar kräver ett annat sätt att tänka. Vår forskning visar att personer som tänker ”rätt” kring laddning är mer positiva till elbilar. Hon syftar på vårt invanda ”tanka-tänk”. Vi kör våra bensinbilar tills tanken är kanske på 30 procent och sedan vill vi tanka. Men elbilar fungerar på ett annat sätt. Där laddar du bilen under natten och den är alltid fulladdad varje morgon. Sedan är du hemma igen innan tanken är slut. Skulle du behöva ladda i laddstation och inte vill att det ska ta för lång tid, så behöver du ju inte ladda batteriet fullt – bara så du tar dig dit du ska. Våra beteenden sitter så djupt rotade att det är svårt för oss att förändra dem, även om det låter som relativt enkla anpassningar. Men när tekniken och beteendet båda har mötts, känns detta självklart. – Jämför med en smartphone. Om du i dag såg den som ett verktyg för att ringa med, skulle du tycka den var rätt dåligt designad. Men den skapades aldrig för det. Dess syfte är i dag helt uppenbart för oss. Detsamma gäller framtidens bilar, och förflyttning, säger Frances Sprei. KIA STORY 2 2020