Advokaten 1
REPORTAGE DOMSTOLARNAS DIGITALISERING E-tjänst vä
cker känslor En ny e-tjänst med avancerade elektroniska underskrifter ska underlätta för parter och ombud att kommunicera med domstolarna. Men tjänsten får kritik från stora advokatbyråer, som anser att Domstolsverket skapar onödigt krångel. TEXT: ULRIKA ÖSTER F rån och med den första januari i år kan parter och ombud sköta det mesta av sin kommunikation med domstolarna digitalt. Nya regler i rättegångsbalken likställer så kallade avancerade elektroniska signaturer med en fysisk namnteckning, vilket gör att stämningsansökningar och rättegångsfullmakter nu kan skickas i elektronisk form. Syftet med reformen är, enligt propositionen, att ”effektivisera verksamheten, att stärka rättssäkerheten och att ge god service till medborgarna”. På Domstolsverket har de nya reglerna inneburit att nya tekniska lösningar behövt tas fram under kort tid för att domstolarna ska kunna ta emot de elektroniska dokumenten. Arbetet inleddes under 2020, och den 11 januari kunde den nya e-tjänsten för elektronisk kommunikation med domstolen lanseras. Charlotte Driving, chefsjurist på DomBLIR KRÅNGLIGT E-tjänsten kan användas av såväl parter som ombud. Användaren legitimerar sig med e-legitimation, exempelvis Bank-ID, och kan sedan välja mellan att lämna en ny ansökan, att lämna handlingar i ett pågående mål eller att lämna in en fullmakt i ett pågående mål. I skrivande stund hade e-tjänsCharlotte Driving. ten varit i drift i omkring en månad. Och enligt Jan Josefsson, enhetschef vid Domstolsverkets enhet för digital mål- och ärendehantering, har Domstolsverket huvudsakligen fått positiva reaktioner på den nya stolsverket, är positiv till reformen, som enligt henne förbättrar den enskildes möjligheter att komma i kontakt med domstolarna. Samtidigt har det naturligtvis varit en utmaning att, med den relativt korta tiden från det att lagstiftningen beslutades tills den trädde i kraft, hitta den bästa tekniska lösningen, påpekar Charlotte Driving. 14 e-tjänsten. Flera ombud har dock önskat att tjänsten ska utvecklas, så att flera användare ska kunna signera en handling i e-tjänsten och att det ska vara möjligt att betala ansökningsavgiften via faktura. En som dock inte är nöjd är adJan Josefsson. vokat Johannes Färje, ansvarig för teknik och innovation på den affärsjuridiska advokatbyrån Cederquist. – Idén med plattformen är jättebra, det är ett steg i rätt riktning och helt klart ett sätt att göra det enklare och skapa bättre möjligheter till hantering av domstolsförfaranden, säger han. Problemet, menar Johannes Färje, är att Domstolsverket har låst sig vid en teknisk lösning och stängt dörren för andra sätt att skapa säkra elektroniska signaturer. – För att få tillgång till plattformen och de tjänster som finns där måste du använda dig av deras identifikationsverktyg, vilket i praktiken begränsar användandet kraftigt för oss och våra klienter. Den som har ett annat sätt att uppnå samma nivå av avancerad elektroniskt signatur har ingen möjlighet att använda tjänsterna, konstaterar han. Cederquist har, precis som många andra av de stora affärsjuridiska advokatbyråerna, investerat mycket i egna säkra signaturlösningar. Dessa innebär att klienterna kan underteckna dokument – exempelvis en fullmakt – elektroniskt. Signaturlösningarna lever som regel upp till kraven för avancerad elektronisk underskrift, i Cederquists fall till och med till den ännu högre nivån, kvalificerad elektronisk underskrift. Trots detta får inte advokatbyråerna skicka in sina elektroniskt undertecknade fullmakter eller stämningsansökningar via e-post till domstolarna. I stället måste klienADVOKATEN NR 2 • 2021