Advokaten 1
» REPORTAGE eIDAS i sig säger inget närmare om vi
lka lösningar medlemsstaterna ska välja för digital kommunikation, utan förordningen är teknikneutral. Inte heller förarbetena preciserar vilken teknik som är den rätta. I propositionen (prop. 2019/20:189) konstateras att förutsättningarna för att ta emot olika tekniska format ”beror […] till stor del på vilken teknisk lösning som väljs för det systemstöd som utvecklas”, och att detta inte är något som kan behandlas inom ramen för lagstiftningen. Chefsjuristen Charlotte Driving känner till de affärsjuridiska byråernas kritik mot etjänsten. – All verksamhetsutveckling lideringstjänst för ändamålet, förklarar Jan Josefsson. Johannes Färje har förståelse för problemen. Men hänvisningen till e-tjänsten som det enda godkända sättet att lämna in hand”FÖRR ELLER SENARE KOMMER NÅGON ATT LÄMNA IN EN HANDLING MED måste prioriteras och det finns många behov och intressen som ska ställas mot varandra. I arbetet ingår att se över möjligheterna att vidareutveckla digital kommunikation i domstolsprocesserna, säger hon och fortsätter: – Vi har prioriterat att få fram en e-tjänst EN ELEKTRONISK SIGNATUR, OCH STÅ PÅ SIG OCH KRÄVA ATT FÅ LÄMNA DEN.” johannes färje lingar strider mot lagen, menar han: – Det står inte i rättegångsbalken att en fullmakt måste laddas upp i Domstolsverkets elektroniska plattform, utan det står att man måste kunna kontrollera återkallandet och man måste kunna kontrollera att det finns en avancerad elektronisk signatur. Då måste man som myndighet jobba på båda spåren oaktat de svårigheter som finns med att validera en avancerad elektronisk signatur. FÖRBÄTTRINGAR FÖRESLÅS En myndighet som, enligt Johannes Färje, lyckats med just det, att följa flera spår, är Bolagsverket. Myndigheten har byggt nu till januari, och den tillgodoser många behov. Tjänsten kommer vi att utveckla framöver, och vi tar löpande ställning till de behov och önskemål som framkommer, säger hon. Charlotte Driving påpekar också att de flesta handlingar inte har några krav på underskrifter. Vanliga yttranden, begäran om anstånd och liknande kan därmed, precis som tidigare, skickas via e-post. En anledning att Domstolsverket begränsat sig till mottagande via den egna e-tjänsten är, enligt Jan Josefsson, att det annars blir svårt för domstolarna att kontrollera de elektroniska underskrifterna. Kraven på avancerade elektroniska underskrifter är nämligen brett definierade, och det är upp till varje myndighet att kontrollera om de tjänster som används – och det finns många olika tjänster på marknaden – håller måttet. – Det kan med andra ord uppstå svårigheter för domstolarna att validera underskrifter som kommer från externa tjänster, om inte den externa motparten erbjuder en vaELEKTRONISKA UNDERSKRIFTER Enligt EU-förordningen nr 910/2014, förenklat kallad eIDAS, finns tre olika typer av elektroniska underskrifter. En elektronisk underskrift är uppgifter i elektronisk form som används för att kontrollera att innehållet kommer från den som har undertecknat handlingen. En avancerad elektronisk underskrift uppfyller dessutom följande krav: l Den är uteslutande knuten till en undertecknare som kan identifieras genom den. l Den avancerade elektroniska underskriften är skapad på ett sådant sätt att undertecknaren har kontroll över den. 16 l Ändringar i den avancerade elektroniska underskriften kan upptäckas. En kvalificerad elektronisk underskrift tas fram med en form av kryptering som görs med hjälp av en privat nyckel hos användaren. Mottagaren har en publik nyckel som bara kan användas för dekryptering, och kan kontrollera att avsändaren är den han eller hon utger sig för att vara. Post- och telestyrelsen är tillsynsmyndighet för kvalificerade elektroniska tjänster. På myndighetens webbplats finns en lista över de leverantörer som godkänts som kvalificerade i Sverige. För närvarande finns två företag på listan. Källa: Post- och telestyrelsen ADVOKATEN NR 2 • 2021 en e-tjänst, verksamt.se, men dessutom behållit möjligheten att mejla in handlingar i såväl elektroniskt format som i pappersformat med bestyrkta kopior som är elektroniskt signerade. Nyligen medverkade Cederquist i den första helt digitala nyemissionen, som sköttes via elektroniskt signerade handlingar som mejlades in till Bolagsverket. En skillnad mellan Bolagsverket och domstolarna är förstås att det förstnämnda är en enda myndighet, medan domstolarna är drygt 70, som var och en ska kunna verifiera handlingar. Kravet på avancerat elektroniskt signerade handlingar har dessutom funnits längre i aktiebolagslagen än i rättegångsbalken. Trots det gissar Johannes Färje att domstolarna så småningom kommer att tvingas – Men som advokat är det ganska magstarkt att föreslå en lösning där man vet att domstolen är negativt inställd, och att göra en processfråga av huruvida stämningsansökan har kommit in eller inte på grund av vilken signaturlösning som använts. Enligt Charlotte Driving kommer Domstolsverket nu att fortsätta arbetet med att digitalisera informationsflödet till och från domstolarna parallellt med att ge domstolarna stöd för att hantera mål och ärenden digitalt. – Det finns önskemål och behov som vi inte har kunnat tillgodose som vi redan vet om, och det lär komma nya önskemål, som vi får beakta i arbetet med att utveckla tjänsten vidare, säger hon. Utvecklingsarbetet kommer att ske i samarbete med såväl domstolarna som externa intressenter, men någon närmare planering eller prioritering gällande de behov som advokatbyråerna lyfter finns ännu inte. Jan Josefsson på Domstolsverket förklarar att det för närvarande inte finns några konkreta planer på att införa system för verifiering av elektroniskt signerade handlingar som parter och ombud har skickat via e-post, men att man noggrant följer utvecklingen, däribland det arbete som en pågående utredning om betrodda tjänster bedriver. Den utredning Josefsson nämJohannes Färje. ner kom just i dagarna med sitt första delbetänkande, Vem kan man lita på? Enkel och ändamålsenlig användning av betrodda tjänster i den offentliga förvaltningen (SOU 2021:9). Utredningen konstaterar bland annat att många aktörer i förvaltningen upplever osäkerhet kring hanteringen av elektroniska underskrifter, och att det behövs stöd kring detta. Utredningen föreslår två insatompröva sin inställning. – Förr eller senare kommer någon att lämna in en handling med en elektronisk signatur, och stå på sig och kräva att få lämna den, säger han, och tillägger: ser för att underlätta för förvaltningen: dels att Post- och telestyrelsens lista över kvalificerade betrodda tjänster ska utökas med avancerade elektroniska tjänster, dels att det ska skapas en nationell valideringstjänst för hela Myndighetssverige, där både svenska och utländska elektroniska underskrifter ska kunna kontrolleras. ¶