Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA Den halvråa ”den som sa att en enda p
erson inte kan förändra världen har aldrig ätit en fladdermus som inte var färdigkokt.” Det populära internetmemet från förra våren är byggt på stötande stereotyper, men det fångar insikten att en samhällskatastrof kan börja med en enda individ. Covid-19-pandemin började troligen inte på det sätt memet beskriver. Men det är tänkbart att den globala krisen kunde ha förhindrats av snabba åtgärder från några modiga individer. I Dagens Nyheter har författaren Ingrid Carlberg berättat hur Alfred Nobel övervägde att instifta ett epidemipris när han hade blivit orolig över koleraepidemin 1892. Priset skulle tilldelas ”den som först lyckas identifiera en farlig smitta av epidemisk karaktär och göra den känd” så tidigt som möjligt, helst så att spridningen kunde stoppas, skrev Nobel. Nobels epidemipris blev aldrig instiftat, men Carlberg anser att det borde finnas, och hon föreslår en första pristagare. Li Wenliang var ögonläkaren på ett sjukhus i Wuhan i Kina som i slutet av december 2019 lade märke till sarsliknande symptom hos sju patienter som var anslutna till stadens marknad för levande djur. Han larmade omedelbart flera kolleger i en privat chattgrupp för kliniskt verksamma läkare. På grund av det blev han gripen av polisen, hotad och tvingad att be om ursäkt offentligt för att ha ”stört den allmänna ordningen”. Doktor Li dog av covid-19 några veckor senare. teoretiska fysiker har föreslagit att det finns ett oändligt antal universum, så att varje kontrafaktiskt historiskt påstående kan vara sant någonstans. Jag tycker om att drömma om att Li i ett universum tog emot Nobels epidemipris ur kungens hand i december förra året och sedan satt bredvid kronprinsessan vid banketten. Och ingen av dem bar munskydd, för Lis snabba handling hade kvävt pandemin i dess linda. Men som Fjodor Dostojevskij påminner oss är kärleken i handling ”hård och skrämmande i jämförelse med 18 BRIAN PALMER Brian Palmer är socialantropolog och föreläsare om mod som förändrar världen. Han är lektor vid Teologiska institutionen, Uppsala universitet, samt tidigare bland annat utnämnd till Harvards bäste lärare och sommarpratare i P1. kärleken i drömmar”. I det universum där vi lever är det mer sannolikt att visselblåsare och andra kritiska röster straffas än hedras. Eller ibland bådadera, som i fallet med Edward Snowden, dataspecialisten som larmade världen om Amerikas övervakningssystem som avlyssnar och permanent lagrar telefon-, internet- och annan kommunikation från individer och hela nationer. Precis som doktor Li försökte Snowden förhindra en katastrof – i Snowdens fall att en stats övervakningsapparat skulle bli så omfattande att härskare skulle kunna hitta och nedkämpa sina kritiker och därmed upprätthålla ett bestående herravälde. Snowden flydde till Hongkong för att överlämna bevisen till utvalda journalister. Han litade till sina spionagefärdigheter för att undvika att bli infångad eller dödad. Som en nyhetsrapport uttryckte det: Under två veckor träffade presidenten dagligen cheferna för de sjutton amerikanska underrättelsetjänsterna och ”väntade på att Edward Snowden skulle begå ett misstag. Det gjorde han inte”. När jag intervjuade Snowden 2014 förundrades jag över att han levde och frodades i exil i stället för att få tillbringa återstoden av sitt liv i ett högsäkerhetsfängelse i Kansas. ADVOKATEN NR 2 • 2021