Advokaten 1
anstånd med skatt. Det har haft avsedd effekt på
det sättet att man har, åtminstone så långt, gett många företagare en möjlighet att överleva och vänta ut en vändning på covidmardrömmen, säger Hans Andersson. Han beskriver rekonstruktionerna som ett sätt för i blev företagsrekonstruktionernas år. Under året beviljades 310 företag med sammanlagt 9 200 anställda rekonstruktion, en ökning med drygt 50 procent jämfört med samma period föregående år. Antalet ansökningar visade en ännu större ökning, 65 procent upp från 2019 års nivå. Ökningen märktes framför allt under våren, då rekonstruktionsansökningarna strömmade in. Vecka 13 kom 55 rekonstruktionsärenden in till landets tingsrätter, att jämföra med normala 5–10 ärenden. Och rekonstruktionerna var inte bara många. De var, åtminstone vissa av dem, också stora och omskrivna. Det gällde inte minst oljebolaget Nynas med drygt ett tusen anställda, vars rekonstruktion blev en av Sveriges största hittills. Men också klassiska företag som butikskedjan Polarn O. Pyret och restaurangkoncernen Melanders tvingades igenom det stålbad som en rekonstruktion innebär. ÖKADE UNDER VÅREN Emma Berglund Uväng är verksam på Schjødt, och där kollega till en av Nynas rekonstruktörer. Även om hon inte själv har arbetat i ärendet har det varit roligt att följa det, konstaterar Emma Berglund Uväng. – Det är ett enormt stort bolag och grunden friska företag som drabbats av coronapandemin att få en andningspaus i verksamheten. Advokat Mathias Winge på advokatfirman Fylgia kallar coronakrisen för en ”rekonstruktionernas kris”. Precis som Hans Andersson uppfattar han att det är bolag som fram till coronakrisen varit lönsamma som använt rekonstruktion som ett sätt att klara en akut situation. – Om ett normalt sett friskt och starkt företag drabbas, som nu av covid, så har det kanske mer resurser kvar. Då faller det sig naturligt att satsa på det minst ingripande, alltså en rekonstruktion, säger Mathias Winge. Men han ser också ett annat skäl till uppgången. – Det har just nu varit en hel del stora företag som gått i rekonstruktion. De har lättare att undvika konkurs direkt för att de har bra support från ägarsidan, fastslår han. ”Om ett normalt sett friskt och starkt företag drabbas, som nu av många internationella frågeställningar, inte minst på grund av de amerikanska sanktionerna mot Venezuela. Ärendet innehöll väldigt många intressenter, många stora fordringsägare, stora kreditgivare och ett stort antal ombud – en enorm apparat. Det är väldigt roligt att rekonstruktionen lyckats, så det har varit ett kul uppdrag för firman, och vi är väldigt stolta över det, säger hon. Obeståndsgruppen på Schjødt har märkt ökningen covid, så har det kanske mer resurser kvar. Då faller det sig naturligt att satsa på det minst ingripande, alltså en rekonstruktion.” mathias winge PASSAR BÄTTRE FÖR STORA Coronakrisen tycks alltså ha skapat en mycket speciell situation, som, åtminstone inledningsvis, satte fart på rekonstruktionerna. Enligt advokaterna har nu inflödet av ärenden minskat, till normala nivåer, eller kanske ännu lägre. Normala nivåer betyder omkring 200 rekonstruktionsansökningar om året. Det ska jämföras med de dryga 7 500 konkurser per år som vi sett under de senaste åren. Syftet med lagen, att minska antalet konkurser, tycks inte ha uppnåtts i någon större utsträckning. Omkring hälften av de rekonstruktioner som inleds slutar dessutom i konkurs. – Det har ju varit lite trögt i starten för rekonstrukav rekonstruktioner, berättar Emma Berglund Uväng. Framför allt var det under våren som ärendena kom in. Advokat Hans Andersson är verksam på Kaiding i Skellefteå, och ordförande i Rekonstruktör- & Konkursförvaltarkollegiet, Rekon. Han delar Emma Berglund Uvängs bild. Precis som hon förklarar han också ökningen med coronapandemin, som slog hårt mot näringar som hotell, handel och restaurang, och tvingade in många företag i rekonstruktion. – Sedan har det inte fortsatt i samma takt, regeringen Mathias Winge. 24 24 rullade ut sina stödpaket och det blev ett förtroende hos företagarna, man fick sina permitteringsstöd och tion, trots att lagen funnits länge. Det har inte blivit så många och man har inte haft så många stora bolag, sammanfattar Mathias Winge. Han hoppas att det större antalet rekonstruktioner, där också flera stora har varit framgångsrika, kan fungera som reklam för ett förfarande som på många sätt är bra och användbart. Hans uppfattning får stöd från advokatkollegorna, som dock också kan peka på en rad problem med dagens lag om företagsrekonstruktioner. Det handlar bland annat om att borgenärerna kan sabotera rekonstruktionen eller försvåra nödvändiga omstruktureringar, men också om att dagens förfarande saknar möjlighet att gå in och ändra i ägarstrukturen på ett krisande bolag. – En allmän kritik mot den nuvarande lagstiftningen ADVOKATEN NR 2 • 2021