Advokaten 1
valtare. Det handlar förstås delvis om att jämna
ut konkurrensen – advokaterna måste ju agera inom advokatetikens ramar, medan andra företag kan vara mycket friare. Men det finns också en hel del kritik mot de nya aktörer som, med bolaget Plana i spetsen, tagit stora marknadsandelar under de senaste åren. Enligt en undersökning genomförd av Tillsynsmyndigheten i konkurser förra året lyckades de rekonstruktörer som också var konkursförvaltare nämligen betydligt bättre med att rädda företag än aktörer som enbart sköter rekonstruktioner. Slutsatsen kritiseras av rekonstruktionsföretaget Planas företrädare (se artikel på s. 30), men de intervjuade advokaterna håller med. Hans Andersson har tidigare i medierna pekat på riskerna med de nya konkurrenterna. – Som affärsidén är uppbyggd riskerar de att ta på sig uppdrag där de som rådgivare borde säga att ”den här verksamheten är för liten eller för långt gången i obestånd för att det ska gå att rekonstruera”. Resultatet blir liksom bara en Ebberöds bank. Det kostar en massa, inte bara för företagaren utan också för staten, eftersom det går ut lönegaranti, säger han. – Det är bra att gå till en rådgivare som både hanterar rekonstruktion och konkurs. Då kan företagaren i alla fall känna sig trygg i att rådgivaren inte väljer ett alternativ bara för att det är det enda den aktören gör, säger Mathias Winge, som ser en risk för att de nya rekonstruktörerna, genom att ta ärenden som advokatbyråerna inte tar, ger rekonstruktionsinstitutet dåligt rykte. Även Emma Berglund Uväng anser att affärsmodellen med enbart rekonstruktioner kan leda till beslut som inte är till företagets bästa. Mycket av juridiken kring rekonstruktioner är dessutom komplicerad och har sin grund i obeståndsrätten. Det handlar bland annat om lönegaranti, återvinningsfrågor och bokföringsskyldighet. – Jag undrar om den kompetensen verkligen finns hos personer som inte arbetar regelmässigt med konkurser, säger Emma Berglund Uväng, som tillägger att konkursförvaltare dessutom är vana vid att se obeståndsproblematiken och de varningssignaler som kan finnas i den. Emma Berglund Uväng konstaterar också att utmanarföretagen hittar klienter på andra sätt än advokaterna får göra. – Vad jag förstår har de nya rekonstruktionsföretagen tagit en stor del av marknaden. En del i det ligger i att de som inte är anslutna till samfundet kan agera på ett annat sätt gentemot tilltänkta kunder. Man kan tillskriva dem när man ser att de är restförda för skatter eller har betalningsförelägganden riktade mot sig, så att man approcherar dem direkt, säger hon. Också Pär Broomé ser ett stort värde i att arbeta med både rekonstruktioner och konkurser. Inte minst för att han därmed snabbt kan sortera bort företag som han ser inte har förutsättningarna att rekonstrueras. Pär Broomé har personliga erfarenheter av Plana, det största av de nya rekonstruktionsföretagen. Han har som konkursförvaltare stämt Plana för deras hantering av en rekonstruktion, som slutade i konkurs (läs Planas svar i artikeln på s. 30). I stämningsansökan yrkar konkursboet att Plana ska betala tillbaka drygt 1,2 miljoner kronor plus ränta av de över 2 miljoner som fakturerats i arvode för rekonstruktionen. – De drev rekonstruktionen alldeles för länge och var väldigt duktiga på att fakturera, säger Pär Broomé. Tvisten mellan konkursboet och Plana kommer att prövas i Attunda tingsrätt under hösten. MYCKET ÅTERSTÅR ATT SE Ökat intresse för rekonstruktioner, i alla fall under en period, flera stora lyckade rekonstruktioner och nya regler att vänta. Kan det vara så att vi nu står inför en vändning, att rekonstruktionerna kommer att bli den breda räddningsplanka för företag som de hela tiden varit tänkta att bli? Tja, kanske. Mycket återstår att se, påpekar advokaterna. Det handlar bland annat om hur EU-direktivet implementeras i Sverige, om ifall företagens rädsla för att söka hjälp avtar och om rekonstruktörernas kompetens. Men också om vad som händer framöver, när alla tillfälliga coronastödpaket och uppskov med skatter ska avslutas. – I den bästa av världar kan man hoppas på ett fortsatt högt antal rekonstruktioner. Men man får nog ändå se 2020 som lite av rekonstruktionernas år, och kan kanske inte räkna med en riktigt lika hög nivå av rekonstruktioner framöver. Däremot kan det kanske så småningom bli en omviktning mellan konkurser och rekonstruktioner, säger Mathias Winge. Han befarar dock fler konkurser när de företag som hållits vid liv med hjälp av stödpaket åter ska klara sig själva och dessutom betala en tung ryggsäck av ackumulerade skatter. ¶ NYNAS REKONSTRUKTION Den 13 december 2019 ansökte oljebolaget Nynas om företagsrekonstruktion. Ansökan kom i en akut kris, orsakad av de amerikanska sanktionerna mot Venezuela, som dels skurit av Nynas från tillgången på olja, dels fått bankerna att dra in miljardlån. Oljebolaget tvingades till flera förlängningar av rekonstruktionen, men den 30 november 2020 fick Nynas sitt ackord fastställt vid Södertörns tingsrätt, efter närmare ett års kamp för att undvika konkurs. Skatteverket överklagade ackordet, men efter att Nynas betalat verkets fordran kunde ackordet vinna laga kraft den 19 januari i år. Ansvariga rekonstruktörer för Nynas var advokat Lars Eric Gustafsson på advokatfirman Schjødt och Mikael Kubu från Ackordscentralen. Domaren: Rekonstruktionerna blir allt mer komplexa – vänd! fortsätta bedriva verksamheten och för att träffa en ekonomisk uppgörelse med borgenärerna. Rekonstruktören upprättar en rekonstruktionsplan som redovisar hur rekonstruktionen ska genomföras och hur företagets överlevnad ska säkras. Planen ADVOKATEN NR 2 • 2021 fastställs inte av domstol och är inte bindande, varken för borgenärerna eller för gäldenären. Under rekonstruktionen fortsätter företagets ägare och ledning att leda företaget. Ledningen har dock upplysningsplikt gentemot rekonstruktören och ska följa dennes anvisningar om hur verksamheten ska bedrivas. Rekonstruktören måste också lämna sitt samtycke till rättshandlingar som går utanför den vanliga dagliga driften av företaget. Inom rekonstruktionen kan gäldenären få till stånd ett offentligt ackord, alltså en formell upp görelse med borgenärerna om nedskrivning av skulderna och om villkoren för betalning av skulderna. En sådan uppgörelse är tvingande och omfattar de borgenärer som inte har förmånsrätt i konkurs. » 27 27