Advokaten 1
Tomas Arebo, operativt ansvarig för Planas verksa
mhet, menar att man inte kan mäta om en rekonstruktion lyckas genom att räkna antalet offentliga ackord. Det relevanta är ju snarare antalet bolag som överlever, anser han. » stressade bolag som Arebo och Backman säger, för att ge stöd och information. – Vi försöker nå ut med information på olika sätt, både i skrift och med kontakter, med olika typer av grupperingar, för att förmedla vad man kan göra med ett bolag, säger Tomas Arebo. LYCKAS OLIKA BRA I december 2020 rapporterade Dagens industri om en kartläggning av rekonstruktioner, som visade på stora skillnader i hur väl rekonstruktörer lyckats med sina uppdrag. Bakom kartläggningen låg Tillsynsmyndigheten för konkurser, som utgör en del av Kronofogdemyndigheten. Enligt kartläggningen hade totalt 30 procent av rekonstruktionerna lyckats, i bemärkelsen att ett offentligt ackord har fastställts och att bolaget inte har försatts i konkurs under första halvåret 2020. Det fanns dock stora skillnader mellan olika rekonstruktörer – några har lyckats med samtliga uppdrag, andra inte med något. Enligt Tillsynsmyndigheten gick den huvudsakliga skiljelinjen mellan rekonstruktörer som också hanterar konkurser och sådana som enbart tar rekonstruktionsuppdrag. I rapporten konstateras att de rekonstruktörer som även är konkursförvaltare har lyckats i 50 procent av rekonstruktionerna, medan rekonstruktörerna som inte är konkursförvaltare endast lyckas i 7 procent av ärendena. Ett rekonstruktörsföretag med många uppdrag stack enligt rapporten ut, med endast en lyckad rekonstruktion av 29 påbörjade under perioden. I en artikel i Dagens industri, som fått rubriken ”Mardrömsfacit: De misslyckas i 97 procent av fallen – pressas av stämningar”, pekas Plana ut som mardrömsföretaget. FEL SAKER MÄTS Som en reaktion på rapporteringen om TillsynsmynPLANAS STATISTIK Plana redovisar på sin webbplats statistik från domstolarna för perioden 2019 och 2020 (till och med 11 november 2020). Enligt denna gjordes under de båda åren 597 ansökningar om rekonstruktion. 513 av dessa godkändes. Av de företag som beviljats rekonstruktion hade 231 (45 procent) gått i konkurs den 11 november 2020. Precis som i Tillsynsmyndighetens genomgång är Plana den största aktören i domstolarnas statistik, följt av Ackordscentralen. Av 90 påbörjade rekonstruktionsuppdrag hade 39 (43 procent) slutat i konkurs, alltså nära genomsnittet för hela Sverige. 20 av rekonstruktionerna (22 procent) var avslutade med bolaget i behåll, medan 31 (34 procent) fortfarande pågick vid slutet av 2020. Resultaten för advokatbyråerna är också blandade, även om två advokatbyråer som finns bland dem med flest uppdrag, Lofalk och Carler, har ytterst få konkurser (0 respektive 8 procent i konkurs). Källa: Domstolsverket 32 32 dighetens rapport har Plana på sin webbplats publicerat statistik över påbörjade rekonstruktioner 2019 och 2020. Siffrorna, som bygger på uppgifter från Sveriges domstolar, ger en något annorlunda bild. Här ligger Plana nära genomsnittet för rekonstruktörer när det gäller att undvika konkurs. Christer Backman och Tomas Are”Av landets konkursförvaltare är det en handfull som har stor erfarenhet av att göra rekonstruktioner. Vi har tidigare lite kaxigt sagt att ’om du ska renovera köket, tar du då in en rivningsfirma eller en byggare?’” tomas arebo bo anser att Tillsynsmyndighetens statistik bygger på tveksamma antaganden. – Vi menar att man inte kan mäta om en rekonstruktion lyckas genom att räkna antalet offentliga ackord. Det relevanta är ju snarare antalet bolag som överlever, säger Tomas Arebo. Men är inte ett offentligt ackord ändå oftast en viktig del av rekonstruktionen? Nja, svarar Tomas Arebo. Lagen är till för att skapa en tidsfrist för bolag, så att de kan genomföra åtgärder och få ordning på sin situation. Ett ackord, offentligt eller under hand, kan utgöra en bit i det, men är inte nödvändigt. – Vi har oftare jobbat med underhandsackord, eftersom det ofta blir billigare för bolaget. Det innebär mindre administration, säger Tomas Arebo och tillägger att en del bolag inte ens behöver använda möjligheten till ackord, utan att de bara genom tidsfristen och det stöd de får, kan vända utvecklingen. Tomas Arebo håller inte heller med om Tillsynsmyndighetens slutsats att konkursförvaltare är bättre lämpade att hantera rekonstruktioner. – Av landets konkursförvaltare är det en handfull som har stor erfarenhet av att göra rekonstruktioner. Vi har tidigare lite kaxigt sagt att ”om du ska renovera köket, tar du då in en rivningsfirma eller en byggare”, säger Tomas Arebo, som anser att det handlar om två olika kompetenser. REDOVISAR NOGA Att genomföra en rekonstruktion kostar pengar, hur mycket beror på vilket arbete som behöver göras. Det är förstås viktigt att gäldenärsföretaget förstår hur debiteringen går till och att inte borgenärerna drabbas orimligt hårt av kostnaderna. Plana är, enligt Arebo och Backman, mycket transparenta i sin debitering. De använder ett advokatsystem och redovisar noga alla kostnader. Då och då arbetar de utifrån en överenskommelse om ett budgeterat uppskattat arvode, men vanligen debiterar de per timme. Företaget har också investerat mycket i digitala lösningar, som kan effektivisera arbetet och därmed minska kostnaderna, berättar Tomas Arebo. Advokat Pär Broomé har i egenskap av konkursförADVOKATEN NR 2 • 2021