Advokaten 1
» – Vi tänker oss att en större andel av de föret
ag som får företagsrekonstruktion därmed ska lyckas. Då bör det i sin tur leda till att rekonstruktionsinstitutet får en högre status och ett större förtroende hos företagen och borgenärerna. Det i sin tur ska leda till att fler i grunden livskraftiga företag ansöker om rekonstruktion, säger Ylva Norling Jönsson. Även kraven på rekonstruktörerna föreslås skärYlva Norling Jönsson. pas. Enligt utredningsförslaget ska valet av rekonstruktör som utgångspunkt göras bland personer som har erfarenhet av att i egenskap av konkursförvaltare driva verksamhet vidare för ett konkursbos räkning. Endast om det finns starka skäl ska en rekonstruktör med annan bakgrund kunna utses. – Vi menar att detta med att ta fram en rekonstruktionsplan, som dessutom ska fastställas och bli bindande, blir ett betydligt svårare och mer omfattande uppdrag än i dag. Då måste man kunna mycket obeståndsrätt, fastslår Ylva Norling Jönsson, som tillägger att det naturligtvis också krävs kunskaper om affärsverksamhet. – Domstolarna kommer helt enkelt att behöva pröva mycket mer komplicerade frågor än de gör i dagens företagsrekonstruktioner. Då tycker vi att det är bättre med en koncentration, så att domarna kan arbeta upp en praxis och kompetens kring detta. ”Vi tänker oss att en därmed ska lyckas. Då bör det i sin tur leda till att rekonstruktionsinstitutet får en högre Om ett företag vill ha en rekonstruktör utan erfarenhet av att driva verksamhet i ett konkursbo ska detta särskilt motiveras, och även borgenärerna och den nya Tillsynsmyndigheten ska få möjlighet att yttra sig. De skärpta kraven på rekonstruktörer och den höstatus och ett större förtroende hos företagen och borgenärerna. ” ylva norling jönsson större andel av de företag som får företagsrekonstruktion TIDIG HJÄLP Ett viktigt syfte med EU:s direktiv är att få företag att söka hjälp tidigare och därmed kunna undvika konkurs. Medlemsländerna är därför skyldiga att inrätta informationstjänster för krisande företag. Rekonstruktionsutredningen har här bland annat tittat på grannlandet Danmark. – Där finns något som kallas Early Warning, som har gett goda resultat, berättar Ylva Norling Jönsson. Även i Sverige finns sedan en tid rådgivningstjänster, så kallade företagsjourer. Verksamheten har byggts ut under coronapandemin, men deras framtid är något osäker. Utredningen anser att företagsjourerna fyller den funktion som EU-direktivet efterlyser, och vill därför att en permanent, nationell företagsjour inrättas, med Tillväxtverket som ansvarig myndighet. Ylva Norling Jönsson betonar att gre tröskeln för att gå in i en rekonstruktion innebär samtidigt att tingsrätternas prövningar blir viktigare. För att säkra kvaliteten på dessa prövningar föreslås att företagsrekonstruktioner koncentreras till ett mindre antal domstolar i landet. UTREDNINGENS FÖRSLAG I KORTHET l En ny lag om företagsrekonstruktion ersätter dagens lag. l Enligt den nya lagen ska rekonstruktionsplanen fastställas av domstol. Planen kan innehålla olika åtgärder i form av exempelvis omstruktureringar och även ägarförändringar. l Nya, skärpta regler införs om vilka som ska få tillgång till förfarandet. l Superförmånsrätten för vissa fordringar blir kvar, men olika regler ska gälla för ny finansiering och tillfällig finansiering. l Kraven på dem som utses till rekonstruktörer skärps. Normalt ska rekonstruktörer endast utses bland personer som har erfarenhet av att i egenskap av konkursförvaltare driva verksamhet vidare för ett konkursbos räkning. l Rekonstruktören får en något starkare ställning vid rekonstruktionen. Gäldenären behåller 36 36 den formella rådigheten, men rekonstruktören ska lämna samtycke för att gäldenären ska få fullgöra förpliktelser som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion eller ligger utanför den dagliga driften. Om det inte finns samtycke blir inte rättshandlingen ogiltig, men rekonstruktören kan begära att rättshandlingen kan gå åter. l Företagsrekonstruktioner koncentreras till ett mindre antal domstolar på samma sätt som planeras med konkurser. l Kronofogdemyndigheten får tillsynsansvar över rekonstruktörerna. l Rekonstruktörens skadeståndsansvar fastslås i lagen. l Rekonstruktörens arvode ska kunna prövas av tingsrätten, om Tillsynsmyndigheten eller företaget begär detta. l Lagen om företagsrekonstruktion kompletteras med en ny lag om offentlig skulduppgörelse. Den offentliga skulduppgörelsen ska erbjuda en snabbare väg till skuldnedskrivning med mindre administration och är bland annat lämplig för småföretag. En offentlig skulduppgörelse ska gå fort, den får enligt förslaget pågå i högst två månader. Under tiden ska gäldenären vara fredad från att sättas i konkurs, men däremot finns inget skydd mot verkställighetsåtgärder eller att en motpart häver ett avtal på grund av dröjsmål med betalning. Lönegaranti ska inte utgå vid offentliga uppgörelser, och ingen superförmånsrätt gäller. l En permanent nationell företagsjour med uppgift att ge råd till företag med ekonomiska problem inrättas med Tillväxtverket som ansvarig myndighet. ADVOKATEN NR 2 • 2021 företagsjourens uppgift inte är att driva fram rekonstruktioner av alla krisande företag. I stället handlar det om att en oberoende och kunnig part ska hjälpa företaget att hitta rätt åtgärd i varje enskilt fall. – Det kan vara så att företaget inte har möjligheter att överleva, och då är en tidig konkurs bättre, så att den blir ordnad och skulderna inte så stora, säger Ylva Norling Jönsson. ¶ FOTO: ISTOCK