Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK » DET FINNS NATURLIGTVIS OCKSÅ B
AKSIDOR MED HYBRIDARBETE. DET ÄR EXEMPELVIS MYCKET SVÅRARE ATT ORGANISERA OCH LEDA GRUPPER NÄR EN DEL ÄR PÅ PLATS, OCH ANDRA DELTAR DIGITALT. er har de flesta uppgett att de skulle vilja komma in till kontoret 1–3 dagar i veckan medan en minoritet vill gå tillbaka till att arbeta heltid på kontoret. Av de hundratals jurister jag har undersökt har ingen uttryckt en önskan om att arbeta hem ifrån heltid. Det finns säkert enstaka individer som gör det, men de förefaller vara mycket få. Det finns dock en stor osäkerhet kring hur många procent som faktiskt vill arbeta hemifrån, deltid, eftersom tidigare studier på distansarbete har visat att upp till hälften av de som initialt ville arbeta hemifrån senare ändrade sig och gick tillbaka till kontoret på heltid. Vi måste därför vara beredda på substantiella fluktuationer i intresset över tid. Det är också mycket möjligt att hemarbete är mer attraktivt under vissa livs- och karriärfaser än andra. Exempelvis verkar nyanställda, juniora biträdande jurister (jämte många delägare) utgöra den grupp som är mest intresserade av att komma in till kontoret, medan seniora biträdande jurister med barn i högre utsträckning uppskattar möjligheten att arbeta hemifrån. vilket är då effekterna av hybridarbete? Ett påtvingat kollektivt distansarbete, såsom under nedstängning under pandemin, har som vi har konstaterat olika effekter på olika individer. En del mår och presterar bättre, andra sämre – de allra flesta av oss har såväl positiva som negativa erfarenheter. Vid hybridarbete kan alla i viss mån välja. Jurister är överlag mycket drivna, samvetsgranna och ambitiösa individer och de kommer därför att välja tid och plats för arbete som bäst bidrar till deras välbefinnande och prestation. 42 Det uppstår alltså en självreglering som leder till selektionseffekter där nack- och fördelarna med distansrespektive kontorsarbete minskas genom individuell kalibrering. Vi har förstås inte tillförlitlig forskning om hybridarbete på advokater, knappt för någon annan bransch heller. De få, indikativa studier som finns pekar att utbrändhet och stress samt personalomsättning minskar, medan arbetstillfredsställelse och employer branding stärks. det finns naturligtvis också baksidor med hybridarbete. Det är exempelvis mycket svårare att organisera och leda grupper när en del är på plats, och andra deltar digitalt. Det finns också en risk för att det uppstår in och out groups, där de som oftare träffas på kontoret får en starkare sammanhållning – och kanske också status. Forskning visar vidare att de som arbetar hemifrån kan få hälften så många befordringar eftersom de har mycket mindre face time med arbetsledare. Om det skulle visa sig att kvinnliga affärsjurister med barn i högre utsträckning arbetar hemifrån än exempelvis män utan barn så kan det här ge upphov till stora bakslag i jämställdhetsarbetet. Det är också möjligt att de som arbetar hemifrån är mer benägna att byta arbetsgivare. Om din primära fysiska arbetsplats är hemmet, så kanske det spelar mindre roll vilken din arbetsgivare är, vilket skulle kunna minska din lojalitet med byrån. Det här är förstås i hög grad spekulationer. Men det är viktiga frågor som man behöver ställa sig nu – och söka svaren på. vissa mindre byråer verkar dock värdera den fysiska gemenskapen så pass högt att man avser återgå till kontorsarbete, när tillfälle ges. Faktum är att en del mindre byråer aldrig stängde ner utan i huvudsak fortsatte arbeta på kontoret. En del är också rädda att de socialt utåtriktade delägarna som är rainmakers ska lämna byrån om kontoret förlorar sin roll som en social gravitationspunkt. De riskerar att få färre arbetssökande, men eftersom de anställer få, är de inte så känsliga för det bortfallet i tillgången på talang. Byråerna kommer alltså att ställas inför ett vattendelande beslut när samhället öppnar upp igen: Ska alla gå tillbaka till kontoret igen, eller ska man erbjuda fortsatt flexibilitet där var och kan få välja om de ska arbeta en eller par dagar i veckan? Sanningen är att vi rör oss i okända vatten, där vi trots bristande information och erfarenhet måste ta kritiska beslut som kommer att få långtgående konsekvenser. Jag och Malin Nyman avser fortsätta med vår forskning med specifik inriktning mot advokater och det nya arbetslivet de närmaste åren. Genom att följa många advokatbyråer samtidigt hoppas vi kunna utveckla en mycket bättre förståelse av för- och nackdelarna med de tre modellerna med arbete på kontoret, i hemmet samt i hybridformat. En viktig del i den strävan är att identifiera specifikt vad som är viktigt att tänka på i respektive modell. Målet är förstås att så snabbt som möjligt kunna identifiera hur det juridiska arbetet bäst kan organiseras till gagn för den enskilde advokaten såväl som arbetsgivaren. Vi välkomnar alla som är intresserade till samarbete i det viktiga arbetet. Jens Näsström Arbetspsykolog ADVOKATEN NR 2 • 2021