Hemma Hos nr 1 2018 1
– Egentligen bör alla tänka till för att synliggö
ra det sverigefinska i samhället i större utsträckning, genom att till exempel översätta vissa saker som rubriker, faktarutor och sammanfattningar. Hemma hos Mimer skulle till exempel heta Mimerin kotona. Det vore ju kivaa, som betyder kul på svenska! I februari lanserades länets nyaste samhällsinformationsfilm Två språk – ett land. På en minut lär man sig några fakta, ges en introduktion av lagen om nationella minoriteter och lär sig dessutom lite finska. ”Det är viktigt att denna fantastiska mångfald lyfts upp.” SVERIGEFINNARNAS DAG firades på olika sätt över hela landet den 24 februari, samma dag som paret Sari och Markku firar förlovningsdag. Sari kom till Sverige och Motala redan som tvååring, så för henne är tvåspråkigheten självklar. Hon pratade finska hemma, gick i svenskspråkigt lekis och de första skolåren i finsk klass. Markku växte upp på en bondgård i finsktalande, mellersta Finland och kom till Sverige som 22-åring från Helsingfors där han jobbade som kock. Anledningen var brevvännen Sari. Allt började med att Markku satte in en annons i en finsk ungdomstidning. Sari var på besök i norra Finland och köpte tidningen, gillade vad hon läste om en gitarrspelande kille och en lång brevväxling tog sin början. Sen började 18-åriga Sari på en vårdutbildning i Västerås, Markku kom och hälsade på och ljuv musik uppstod. Han försökte locka henne till Helsingfors, men hon sa: du får välja – Finland eller mig! Midsommaren 1987 gifte de sig på Markkus släktgård i Finland. FAMILJEN har bott hos Mimer sedan 1988 i en härlig radhusliknande lägenhet på 157 kvm i två etage med carport och bastu. Väggarna är täckta av bilder av barnen i alla åldrar och i glasskåpen trängs förstås den finska designen – Iittala, Arabia och andra välkända märken. Sari och Markku har alltid pratat finska med sina barn, men barnen pratar oftast svenska med varandra. Sonen Jesse har varit aktiv inom Ungdomsrådet i finskt förvaltningsområde och mamma Sari har varit engagerad i temagruppen förskola/skola. – Jag har själv haft stor nytta av tvåspråkigheten när jag jobbade inom vården och ofta fick fungera som tolk. För barnen är det viktigt att kunna kommunicera med släkten i Finland, säger Sari, och Markku instämmer. • TEXT: KRISTINA GREFBERG FOTO: PIA NORDLANDER Kvällsmat innan sängdags för Markkus och Saris son Joona. skogarna i Norrland, Bergslagen och Värmland. 1809 förlorade Sverige hela Finland till Ryssland. Gränsen mellan våra länder drogs vid Torneälven och många som hamnade på den svenska sidan talade finska, och tvärtom. Men trots delningen fortsatte många finnar att flytta till Sverige. En del kom som arbetskraft, andra som politiska flyktingar undan det ryska styret. Ett alldeles särskilt kapitel i både finsk och svensk historia handlar om de finska krigsbarnen under andra världskriget. Runt 80 000 finska barn skickades då till Sverige för att klara sig undan Sovjet unionens anfall. Tyvärr blev det inte så enkelt för barnen, som skiljdes från sina föräldrar under många år. När de skulle flytta hem igen var det inte alla som ville. Och tragiskt nog var det inte alla föräldrar som ville ha tillbaka sina barn. Runt 7 000 av de barn som flyttats stannade permanent i Sverige. De allra flesta som vi i dag kallar sverigefinnar är barn eller barnbarn till de hundratusentals finländare som kom till Sverige under 1950-, 60- och 70-talen. Under de årtiondena växte Sveriges industri så det knakade och fabrikerna skrek efter personal. Många av barnen och barnbarnen till de finska invandrarna har inte lärt sig finska. Det beror dels på att svenska myndigheter tidvis rekommenderat föräldrar att bara tala svenska med barnen, och dels på att en del finska föräldrar inte ville att barnen skulle genomlida samma utanförskap som de själva gjort. I dag ser det annorlunda ut. Finnar i Sverige kallas inte längre för finnar utan för sverigefinnar. Det är inte bara en ordförändring. Att vara sverigefinne är, precis som ordet säger, att vara en del av två kulturer och två språk. Källa: minoritet.se NR 1–2018. HEMMA HOS | 13