Advokaten 1
Advokatdagarna Advokater viktiga för vad tyCker d
u om advokatdagarna? fokusera på rättsfrågorna och argumentera tydligt för din ståndpunkt för att få prövningstillstånd i de högsta domstolarna. det tipset gav justitieråden och ordförandena i de båda högsta domstolarna, marianne Lundius och mats melin, till advokaterna. Åke Fors, advokat, Stockholm: – Mycket bra! Jag är nöjd med att det har varit en fin blandning av olika ämnen med duktiga föreläsare. ”Blandningen av erfarenheter och kunskaper skapar dynamiska överläggningar och rättslig utveckling” Marianne Lundius är Högsta domstolens första kvinnliga ordförande. Därtill har hon också sin bakgrund i advokatbranschen, som delägare på den anrika advokatbyrån Lagerlöf & Leman. Vid sitt anförande på Advokatdagarna berättade hon bland annat att HD i dag har en historiskt sett ovanligt stor andel tidigare advokater bland ledamöterna. En fjärdedel, fyra av sexton justitieråd, har advokatbakgrund. Blandningen av olika bakgrunder och Mats Melin. kompetenser är en stor tillgång, ansåg Marianne Lundius. – Blandningen av erfarenheter och kunskaper skapar dynamiska överläggningar och rättslig utveckling, sa Lundius, som hoppades att det nya utlysningsförfarandet skulle få fler med skiftande bakgrunder att söka justitierådstjänster. Som justitieråd har Marianne Lundius och hennes kolleger ansvar för att skapa prejudikat inom sina rättsliga fält. Men även verksamma advokater kan bidra till prejudikatsbildningen, påpekade Marianne Lundius. – Argumentationen inför dispensprövningen och när prövningstillstånd beviljats är av stort värde för prejudikatens utformning, sa Lundius. För att ytterligare utveckla prejudikatsbildningen har HD tidigare träffat hovrätterna, advokater och andra aktörer för att få deras syn på HDs prejudikatbildning. Detta projekt fortsätter nu med tre civilrättsliga möten plus ett möte med rättsvetenskapsmän, berättade Marianne Lundius. efter Lundius taLade mats meLin, justitieråd och ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, sedan januari i år. Han gav ett antal tips till advokaterna på vilka mål som kan vara aktuella för prövning i HFD. För att få till stånd en prövning ska det, för det första, finnas behov av rättslig vägledning på det aktuella området. För det andra bör målet vara ”rent”, så att den rättsfråga som ska Avtalslagen 2010 väckte stort intresse professor Christina ramberg menar att det är hög tid att sverige får en ny avtalslag. men eftersom det dröjer tog hon saken i egna händer. Christina Ramberg inledde med att berätta att efter att hon hade arbetat fem år på advokatbyrå hade hon fått flera insikter. En var att det är väldigt svårt att vara praktiserande jurist eftersom det är svårt att hitta svar på enkla frågor. Hon funderade på hur man kan göra livet enklare för praktiserande jurister. Svaret på hennes funderingar Professor Christina Ramberg. blev Avtalslagen 2010. Det är inte en lag i ordets egentliga mening, men den visar vad som är gällande svensk rätt på området. Den är en kodifikation av svensk avtalsrätt. 16 – Syftet har varit att förenkla för praktikerna så att det blir billigare för klienterna, sa Ramberg som på seminariet presenterade de olika delarna i Avtalslagen 2010. avtaLsLagen 2010 är uppställd på samma sätt som en lag som antagits. Poängen är att den ger snabbare och mer överskådlig ingång än vad tjocka läroböcker och doktorsavhandlingar ger. Hon har fått mycket ros för sitt radikala grepp. Det ris hon fått har framförallt handlat om att hon kallat den för lag, vilket retat flera jurister. Hon uppmanade seminariedeltagarna att lämna bättringsförslag. Christina Ramberg konstaterade att det är angeläget att Sverige får en ny avtalslag med regler som är anpassade till dagens näringsliv. Till sin glädje har hon kunnat konstatera att det finns en riksdagsmotion från Valter Mutt (MP) om en ny avtalslag. n Läs mer www.avtalslagen2010.se Advokaten Nr 8 • 2011 prövas inte fördunklas av andra frågor. Det är också, för det tredje, en fördel om målet inte innehåller flera rättsfrågor, förklarade Melin. Högsta förvaltningsdomstolen, eller Regeringsrätten som den hette då, slet i många år med stora ärendebalanser. Men det har förändrats, berättade Mats Melin. – Numera har vi rimliga balanser och hyggliga genomströmningstider, sa han, och berättade om den genomgripande förändring som gjorts av hur ärenden bereds. Bland annat ska mål som uppenbart inte kan få prövningstillstånd handläggas och avgöras snabbt. Mål omkring samma eller närliggande frågor slås ihop och handläggs gemensamt. Slutligen har domstolen också en del personal som är rörlig, och kan rycka in där det bäst behövs. Precis som HD är Högsta förvaltningsdomstolens prejudikatsbildning beroende av skickliga advokater som driver rättsfrågor av intresse, konstaterade Mats Melin. – Jag önskar att fler advokater var intresserade av förvaltningsrätt och kunde bistå enskilda i dessa ärenden. Det är i domstolens intresse, men också av intresse för enskilda, eftersom vi hanterar många frågor av avgörande betydelse för enskildas välfärd, sa Melin. n