Advokaten 1
Advokatdagarna Upphovsrätten, pengarna och trots
it-revolutionen och piratkopiering. upphovsrätten har en framtid så länge medieaktörerna respekterar den. Advokat Peter Danowsky konstaterade inledningsvis att upphovsrätten har två delar, en som ideell företeelse och en som rör pengar. Om inte upphovsrätten kläs i ekonomiska termer så är den på sitt sätt meningslös, menade han. – För överblickbar framtid så kommer de upphovsrättsliga reglerna att väsentligen vara desamma. Men de upphovsrättsliga frågorna och tillämpningssituationerna är nya, sa Peter Danowsky som gjorde en historisk tillbakablick av hur upphovsrätten utvecklats och konstaterade att det redan på primitiv tid fanns upphovsrättsliga tankar. advokat örJan teLeman föreläste om fordringsförhållanden mellan makar och sambor. nu är vi mitt i en ny förändring, ITrevolutionen, vars konsekvenser inte går att riktigt överblicka men där utmaningarna för upphovsrätten är mycket stora. Den sanna innebörden av det som kommer att följa vet vi inte. – För varje dag kommer det nya tekniska förutsättningar som utnyttjar upphovsrättsliga prestationer. Vi börjar skönja vissa mönster, sa han. Vem som betalar är en viktig fråga i detta sammanhang, konstaterade Danowsky och berättade att medieföretagen slits mellan två trender: – Samtidigt som allt fler tar del av tidningarnas nyheter och analyser så är allt färre beredda att betala för dem. Och än så länge har annonseringen på internet inte vägt upp för minskningen av den tryckta reklamen. Med den tekniska utveckupphovsrätten. Nya bolagsformer kommer att kräva att man kan överlåta upphovsrätten. Anställningsavtalen är generellt sett för torftiga på det här området. Med de pågående tekniska föränd”För varje dag kommer det nya tekniska lingen förändras behovet av hur upphovsrätten ska regleras. Såväl kollektivavtal, anställningsavtal som uppdragsavtal påverkas av den pågående utvecklingen. Kollektivavtalen på medieområdet förutsättningar som utnyttjar upphovsrättsliga prestationer” kommer att bli mer samordnade än tidigare. Betydelsen av de enskildas anställningsavtal ökar med att distributionsformerna förändras. Är man på arbetsgivarsidan vill man ta höjd för att verksamheten kan förändras och kan komma att inrymma samarbetsformer som innebär att man måste förfoga över Bättre domstolsstöd i skiljeförfarandet hur kan domstolarna bättre bistå skiljeförfarandeprocessen? det var temat för ett seminarium med advokat robin oldenstam som moderator. Advokat Harry Bergman talade om hur tingsrätterna kan bistå skiljeförfaranden i frågor som bevisupptagning, editionsförelägganden och verkställighet av säkerhetsåtgärder. Systemet enligt skiljeförfarandelagen 26 § – att skiljenämnden avgör om begärd bevisupptagning eller edition är materiellt befogad medan tingsrätten bara prövar om åtgärden är laglig – kan leda till osäkerhet, menade Bergman. Harry Bergman frågade sig också om det var realistiskt att föreslå att införa möjlighet för skiljenämn18 Robin Oldenstam. James Hope, Harry Bergman och Bo G. H. Nilsson. der att besluta om verkställbara säkerhetsåtgärder. Varför ska skiljedomen vara verkställbar, men inte säkerhetsåtgärder beslutade av samma nämnd? Advokat Bo G. H. Nilsson påpekade att det är värt att reflektera över att det tar lång tid för hovrätterna att behandla klander mot skiljedomar. Den genomsnittliga tiden är 31 månader; genomsnittstiden för tvistemål i hovrätterna är annars 10 månader. – Det gör ingenting för att stärka Sveriges rykte som skiljedomsnation, sade Nilsson. Han påminde om Titanmålet (RH 2005:1) där hovrätten enligt Bo G. H. Nilsson fundamentalt missförstod vikten av platsen för skiljeförfarandet – det rättade HD till i sitt beslut om prövningstillstånd (mål Ö 2301-09). När det går så fel måste det ligga något bakom, sade Nilsson, som menade att HDdomarna har erfarenhet av internationella skiljeförfaranden medan kännedom om rättsområdet tycks saknas i hovrätterna. Han önskade bättre kännedom hos domarna om internationella rättskällor och litteratur. Bäst tyckte Bo G. H. Nilsson det skulle vara med samma system som i Schweiz: Där går klander mot skiljedomar direkt till högsta domstolen. James Hope, solicitor-advocate, hävdade att frågorna om bistånd från utländska domstolar är enklare än de kan tyckas. När det gäller de viktiga delgivningsfrågorna Advokaten Nr 8 • 2011 ringarna med nya aktörer som telekombolagen behövs även nya betalningsmodeller. Skivbolagen höll allt för länge fast vid cd-skivan, konstaterade Peter Danowsky. Ett exempel hur man kan fortsätta att distribuera musik är Spotify. Även filmindustrin har brottats med liknande problem som skivbolagen. De har satsat på modernare biosalonger och tilläggstjänster. Peter Danowsky avlutade sitt anförande med en framtidsspaning och hur olika aktörer ser på upphovsrätten. Han beskrev hur det bland akademikerna har funnits en stark tendens att vara på upphovsrättens sida. Men så är det inte längre. – Det finns en öppning i den akademiska världen för att se annorlunda och friare på behovet av det upphovsrättsliga skyddet, sa han. Politikerna tycker att upphovsrätten