Advokaten 1
Advokatdagarna Inga löften om timkostnadsnormen v
ad tyCker du om advokatdagarna? sveriges regering kommer att fortsätta driva på eu-arbetet för gemensamma processuella minimiregler. det förklarade beatrice ask, som kort gästade advokatdagarna. några besked om timkostnadsnormen ville hon dock inte ge. Helena Erfors, advokat, Huddinge: – Jag tycker det har varit ett otroligt fint arrangemang! Framför allt därför att man har haft möjlighet att träffa advokater från övriga landet. Fantastiskt bra föreläsningar! Justitieminister Beatrice Ask kom hastande till Advokatdagarna direkt från en interpellationsdebatt i riksdagen. Väl på plats fick hon bland annat svara på journalisten Lars Adaktussons frågor om Stockholmsprogrammet, EU:s femåriga program för området frihet, säkerhet och rättvisa. Enligt Beatrice Ask har programmet hittills fungerat bra. Hon lyfte särskilt fram arbetet för processuella minimirättigheter för brottsmisstänkta. Rätten till tolk och översättning är redan fastslagen, och nu bereds kommissionens förslag om rätten till information och till advokat. Förslaget har mött motstånd från några länder. Beatrice Ask beskrev diplomatiskt invändningarna som ”intressanta”, men lovade att Sverige ska fortsätta driva på för ett gemensamt rättighetssystem inom EU. – Någon måste stå upp för enskildas rättigheter. Visst blir det dyrt, men det är nödvändigt, sa hon. Lars Adaktusson ville också förändringar var hon dock inte beredd att utlova. – Det finns kritik mot systemet, därför ha besked om i fall justitieministern planerade några förändringar av timkostnadsnormen, som styr ersättningen till advokater med offentliga uppdrag som försvarare, målsägandebiträde och offentligt biträde. Adaktusson pekade på att dagens system, enligt Advokatsamfundets beräkningar, gör advokaten till rättssalens sämst betalde aktör, och att det riskerar att leda till en framtida brist på advokater som åtar sig att företräda enskilda personer. Beatrice Ask delade inte den oron, men sade sig ha förståelse för att advokaterna vill ha ordentligt betalt för sina insatser. Några ”Om vi ska förändra systemet behöver vi ha ett gediget underlag” har vi lagt ett uppdrag på Statskontoret att utreda och genomlysa det. Om vi ska förändra systemet behöver vi ha ett gediget underlag, inte minst för att kunna förhandla med Anders Borg om budgeten, sa Ask. Lars Adaktusson frågade slutligen justitieministern om hon var oroad över den förskjutning som tycks ha skett i hur medierna hanterar misstänkta personer, bland annat genom att man allt oftare publicerar namn. ”Mycket”, svarade Beatrice Ask. – Vi har fått moderna häxprocesser på nätet där man åtalar, vittnar, dömer och straffar. Rättsväsendet hänger inte med, och det är allvarligt, sa Beatrice Ask, som såg det som en viktig pedagogisk uppgift att förklara för allmänheten att man inte är skyldig bara för att man är misstänkt. n Domare i gränslandet mellan elisabet fura, svensk domare i europadomstolen i strasbourg, fick inleda den andra av advokatdagarna. i ett samtal med journalisten Lars adaktusson berättade hon om europadomstolens arbete och hur hon ser på sin roll i domstolen. Domarna i Europadomstolen nomineras av sina respektive länders regeringar. Men hur tänkte Elisabet Fura när hon tackade ja till posten, frågade Adaktusson. – Jag resonerade så att styrkan i EuroDomaren i Europa domstolen, Elisabet Fura, talade öppenhjärtigt om domstolens roll och problem. 24 padomstolen ligger i dess sammansättning. Det är den som ger dynamik i dömandet, sa Fura. Elisabet Fura är inte den enda tidigare advokaten i Europadomstolen. Däremot är hon ensam om att ha en affärsjuridisk inriktning, något som gett henne ett rykte om att vara den enda i domstolen som kan räkna, berättade Fura. Europadomstolen hanterar anmälningar från 47 olika länder, med skiftande rättskultur och olika demokratiska traditioner. Hur är det egentligen att döma i en sådan domstol, undrade Adaktusson. – Det är en stor utmaning och efter åtta år i domstolen är jag fortfarande väldigt ödmjuk inför den uppgiften. Det är ju väldigt lätt att säga som svensk, islänning eller fransman att ”vad gör Ukraina i domstolen?” Kan man kalla Ukraina en rättsstat? Det kanske man inte kan, men nu har politikerna bestämt att Ukraina ska vara med, och då får vi ta hand om de här frågorna, sa Elisabet Fura. Advokaten Nr 8 • 2011