Advokaten 1
Advokatdagarna Hur ska privatlivet hur skyddas pr
ivatlivet bäst från övertramp från medier? av en stark pressetik och yrkesetik eller lag? Åsikterna går isär. Under rubriken ”Yttrandefrihet och tryckfrihet: rätten till min bild – olovlig fotografering” diskuterade justitierådet Göran Lambertz med Aftonbladets chefredaktör Jan Helin gränsdragningen för privatlivets skydd. Bakgrunden till diskussionen är att i promemorian Ds 2011:1 föreslås straff för olovlig fotografering. Yttrandefrihetskommittén ska även överväga bättre skydd för privatlivet. Men är det en god utveckling? Eller skadas yttrandefriheten och redan pressade tidningar? Yttrandefrihet och privatliv i Sverige fungerar i allt väsentligt bra, enligt Jan Helin, via pressetik och tryckfrihetsförordning. – Ansvariga utgivare kränker inte människors privatliv som regel utom i yttersta undantagsfall och då blir det som sig bör ett väldigt liv, sa Helin som menade att visserligen går svenska medier ibland för långt i sin nyhetsjakt men dagens system med yrkesetik och självreglering är en bättre väg än att lagstifta på området. Helin gav exempel från bland annat England där hård lagstiftning och mjuk pressetik skapat en hänsynslös press. Enligt Helin skyddas privatlivets helgd bäst av en stark pressetik och ”Frågan om hur medierna bör bete sig handlar om etik” yrkesetik, inte lag. – Frågan om hur medierna bör bete sig handlar om etik. Inte juridik. Yrkesetiken bör diskuteras mer, sa Helin. – Jag har förståelse för dina synpunkJustitierådet Göran Lambertz, sidan till höger, diskuterade med Aftonbladets chefredaktör Jan Helin gränsdragningen för privatlivets skydd. ter men ett visst skydd i lagtext väger betydligt tyngre än dina argument för att inte göra någonting, sa Göran Lambertz som konstaterade att olovlig fotografering handlar, utifrån ett lagstiftningsperspektiv, om det i lag bör införas en beBrottsbekämpning i EU – effektivitet mot rättssäkerhet? den överstatliga kompetensen på straffrättens område blir allt vidare. sedan Lissabonfördraget trädde i kraft 2009 samordnas straffrätten i eu genom direktiv, som antas med kvalificerad majoritet och är bindande för medlemsstaterna. Vid seminariet Gränsöverskridande brottsbekämpning inom EU gav Stefan Johansson, rättschef i Justitiedepartementet, en ingående översikt över utvecklingen inom EU de senaste 20 åren. Advokat Thomas Olsson talade om sin erfarenhet av EU:s straffrätt, som har bli28 vit viktigare för försvararen under de senaste tio åren. När det gäller den nationella straffrätten stöter man allt oftare på EU-rätten i praktisk tillämpning. Thomas Olsson var mycket kritisk till hur straffrättssamarbetet har använts framför allt när det gäller terroristlagstiftningen. Som exempel nämnde han de sanktioner efter 11 september-händelserna som beslutas av FN:s säkerhetsråd genom initiativ från USA, och som innebär att personers tillgångar direkt blir frysta i alla EU:s medlemsländer. – Man upphäver rättsstatens idé genom systemet. Den verkställande makten, USA:s regering, kan frånta en perStefan Johansson. Advokaten Nr 8 • 2011