Advokaten 1
Fokus Nämndemännen – I och med att en domstol bes
tår av en massa kloka personer så är det bara att gå en sväng i korridoren och få den diskussionen, säger han. nytta mot kostnad Magnus Widebeck är generellt sett mycket kritisk till dagens system med nämndemän, framför allt ur ett ekonomiskt perspektiv. – I praktiken har man inte mycket nytta av nämndemänMagnus Widebeck, lagman i Nyköpings tingsrätt. nen. Nyttan uppväger inte kostnaden, säger han. Och kostnaden är betydande, påpekar Magnus Widebeck. – I år kommer vi att betala 1,8 miljoner kronor för våra nämndemän. Det motsvarar en tiondel av vår samlade lönebudget. Det betyder att om nämndemannasystemet avskaffas så kan alla anställda få tio procent i löneökning och vi kan få förbättrade rekryteringsmöjligheter utan att det får några statsfinansiella konsekvenser, fastslår han. Även chefsrådmannen Dag Stegeland har betänkligheter. – Nämndemannasystemet som sådant fungerar i och för sig som det är. Det löper på. Men det är ett administrativt tungrott och mycket kostsamt system, säger han. Samtidigt som juristdomarna det här är nämndemännen i sverige • I dag finns det ca 9 000 aktiva nämndemän i de svenska domstolarna. • 2010 var hälften av nämndemännen kvinnor. 14 % hade invandrarbakgrund. • Medelålder bland nämndemännen var 2010 59 år. De äldsta nämndemännen var samma år 85 år gamla. 16 % av nämndemännen var under 45 år, 39 % var 4564 år och 46 % var över 65 år. • I september 2011 hade medelåldern sjunkit något till 56,8 år. Ett viktigt skäl att ha nämndemän i domstolarna är att de garanterar insyn i dömandet. Men det argumentet håller inte, menar kritikerna. – Insyn i all offentlig verksamhet är en självklarhet, även i ”Det är min andra anledning att sätta domstolarna. Men här finns ju också offentlighetsprincipen, rättegångar är offentliga, domar och beslut är offentliga. Du har JO och JK. Jag tror att insyn och granskning och det förtroende för domstolarna som på så sätt kan skapas kan klaras på ett annat sätt än genom nämndemän, säger Dag Stegeland. Och advokat Leif Gustafson är av samma uppfattning. – Den kontrollen har ökat på andra sätt nuförtiden, med en ökad mediebevakning och att domare går ut och förklarar sina domar. Den här typen av kontrollfunktion är överspelad, säger han. Advokat Leif Gustafson har flera nackskott i systemet. Ekonomin är den ena och Sverigedemokraterna är det andra. Det förstör domstolens trovärdighet så mycket att man har företrädare i domstolen för ett parti som vill göra redan i dag bekymras av kostnaderna arbetar nämndemännen aktivt för att arvodena ska höjas (se artikel på s. 44). Regeringen har också flera gånger satt upp målet att nämndemannakåren ska föryngras, vilket förmodligen ytterligare kommer att öka kostnaderna för nämndemän, när fler begär ersättning för förlorad inkomst. Som Magnus Widebeck uttrycker det: – Får vi för mycket folk i aktiv ålder går tingsrätten i konkurs eftersom vi inte har råd att betala ersättning för missad inkomst också. Riksdagsmannen Maria Abrahamsson (M) har upprepade gånger motionerat om en översyn av nämndemannasystemet, allra helst med resultat att man helt tar bort nämndemännen. Hon kritiserar nämndemännens stora inflytande på dömandet, som enligt hennes mening lett till: ”ett allt större antal domar, där juridiskt oskolade och politiskt väderkänsliga nämndemän på grumliga skäl, med eller utan uttalat rasistiska åsikter, överröstar de professionella domarna som har övat upp en särskild skicklighet när det gäller sådant som bevisvärdering, lagtolkning och bedömning av prejudikat”. Även professorn i civilrätt Mårten Schultz har ett antal gånger talat för att man ska avskaffa nämndemännen. 40 skillnad på folk och folk. ” Magnus Widebeck gånger upplevt att nämndemän sover under förhandlingar. – Det är ett fruktansvärt allvarligt rättssäkerhetsproblem, eftersom domstolen faktiskt är reducerad med en ledamot, säger han. partier nominerar Lekmannadomare är inte något unikt svenskt fenomen, utan finns i många rättsordningar. Det som skiljer det svenska systemet från de flesta andra är att lekmännen utses av politiska församlingar. Ordningen är långt ifrån ny, utan kom till redan 1863. För den framväxande socialdemokratin under 1900-talet passade systemet bra. Genom nämndemännen skulle domarens uppfattning balanseras, och medborgarna få en ökad kontroll över domstolarna. Även om nämndemännen i praktiken utses av politiska partier och ofta har ett politiskt förflutet, är nämndemannarollen i sig opolitisk. Nämndemannen förutsätts kunna sätta sina uppfattningar om hur lagen borde vara åt sidan, och följa gällande lag. Och det fungerar nästan alltid, enligt de intervjuade domarna och advokaterna. – Jag har ingen aning om vilket parti folk kommer ifrån. Och jag tycker mig aldrig kunna skymta det heller, säger Magnus Widebeck, lagman i Nyköpings tingsrätt. Widebeck kan inte heller se något rimligt alternativ till att låta kommunfullmäktige utse nämndemännen. – Det sker trots allt en viss sållning genom att partierna får nominera. Man får förutsätta att de inte utser fullständiga stollar, säger han. Frågan om att nämndemännen utses av politiska partier har problematiserats i ett examensarbete på juristprogramAdvokaten Nr 8 • 2011