Advokaten 1
Fokus Nämndemännen met. Ett hundra nämndemän fick
där svara på en enkät om hur de såg på dömandet. En liten del, några procent, av de svarande nämndemännen ansåg sig ha utrymme för att tilllämpa sina politiska åsikter i rollen som nämndeman. Uppsatsförfattaren Madeleine Dahlgren konstaterar i sin avslutning att nämndemännen tycks se sina politiska värderingar som integrerade delar av sig själva. Därmed blir det samma sak att säga sin mening i en juridisk fråga som att driva sin politiska uppfattning. risk för förtroendekris Majoriteten av nämndemännen tycks ändå dra en klar linje mellan sin politiska uppfattning och domarrollen. Men när Sverigedemokraterna och ytterligare några nya partier med främlingsfientliga åsikter 2010 tog plats i landets beslutande församlingar fick frågan om politik och dömande ny aktualitet. Sedan dess har medierna flitigt rapporterat om nämndemän från Sverigedemokraterna och Nationaldemokraterna och deras bloggande och övriga verksamhet vid sidan av uppdraget. Rapporteringen fick bland annat Socialdemokraternas rättspolitiske talesman Morgan Johansson att kräva åtgärder från regeringen för att stoppa nämndemän från dessa partier. När den sverigedemokratiske riksdagsmannen Kent Ekeroth i mars i år sa att partiet utsåg nämndemän efter deras kompetens att företräda partiets åsikter i de frågor man driver fick också det stor uppmärksamhet. Ingen av de intervjuade advokaterna eller domarna har hittills upplevt att något parti skulle vara mer benäget att föra in sina politiska åsikter i domstolen. Men blotta misstanken om att det skulle kunna ske är problematisk, anser bland andra lagmannen Magnus Widebeck. – Det är min andra anledning att sätta nackskott i systemet. Ekonomin är den ena och Sverigedemokraterna är den andra. Det förstör domstolens trovärdighet så mycket att man har företrädare i domstolen för ett parti som vill göra skillnad på folk och folk. Det är så grundläggande att man inte kan göra det som domare. Det måste påverka vårt förtroende negativt i det långa loppet, säger han. Chefsrådmannen Dag Stegeland har sin principiella uppfattning klar. Den politiska makten utövas genom lagstiftning, och om politikerna inte anser att domstolarna tillämpar lagen som man tänkt får de ändra den, menar han. – Något annat politiskt inflytande över rättskipningen ska inte finnas. bara Jurister dömer Nämndemännen tycks just nu ifrågasättas på en rad punkter. De är inte representativa, de kostar för mycket, de kan inte tillräckligt och man kan i alla fall misstänka att politiska uppfattningar påverkar dömandet. På plussidan finns främst att de fungerar som bollplank och samtalspartner till juristdomarna. Advokaten Nr 8 • 2011 » 41 foto: tom knutson