Advokaten 1
Fokus Nämndemännen nämndemannen Nämndemannen till
för samhällets syn på rätten Nämndemannen Lars Lassinantti tror att nämndemännen fyller en viktig funktion i domstolarna. Men för att alla ska kunna ge uttryck för sin uppfattning krävs mycket av rättens ordförande. –N är det är förhandling och vi diskuterar domen kan jag som nämndeman ofta föra fram en annan syn som ickejurist. Det blir liksom samhällets uppfattning som ligger utanför lagboken. Det säger Lars Lassinantti i Luleå. Han har varit nämndeman i sammanlagt 27 år och hunnit med både tingsrätt och kammarrätt. Nu sitter han i hovrätten. Bakom hans engagemang finns ett stort samhällsintresse. – Jag har alltid tyckt att det är intressant med rättsliga frågor och rättskipning, berättar Lassinantti, som i sin ungdom funderade på att bli jurist. Uppdraget som nämndeman har gett Lassinantti en större förståelse för bakgrunden till brott och människors trassliga livssituation, säger han själv. Samtidigt är det många Lars Lassinantti. gånger svåra beslut han måste vara med och fatta. – Svårast är målen om vård av unga och missbrukare och sånt där och mål där påföljden kan ha en påverkan långt fram i tiden, inte minst nu när arbetsgivaren allt oftare begär utdrag ur belastningsregistret. Man upplever ibland att vad nämndemännens historia En nämnd bestående av lekmän har kunnat delta i dömandet sedan landskapslagarna på 1200-talet. Genom Kristoffers allmänna landslag 1442 blir nämndmål den vanligaste processformen. Med 1734 års lag blir det möjligt för en enig nämnd av tolv man att gå emot häradshövdingen. Lagen utgör en kodifiering av rättspraxis sedan 1600-talet. Med rättegångsbalken 1948 minskar antalet nämndemän. Nämnden har fortfarande kollektiv rösträtt. I och med 1971 års tingsrättsreform klargörs att brottmål ska handläggas av domare och nämnd. Nämnden ska bestå av fem personer, men är domför med fyra. Enskilda nämndemän får nu möjlighet att skriva en skiljaktig mening. 1977 införs nämndemän också i hovrätt och kammarrätt, med individuell rösträtt. Den kollektiva rösträtten består i första instans till 1983. Den 1 juli 1983 ersätts den med individuell rösträtt, och själva nämndeidén faller på det viset. Nämndemännen blir med detta rena lekmannadomare. Antalet nämndemän minskas till tre. man än gör blir det fel. De målen har att göra med individen och det kan kännas som ett tungt ansvar. Blir det fel kan jag förorsaka väldigt stor skada för enskilda individer, säger Lassinantti, som tillägger att ekonomiska mål många gånger däremot är faktamässigt svårare. Lars Lassinantti är övertygad om att han som nämndeman har inflytande. Men hur mycket nämndemännen kommer fram med sina synpunkter beror också på rättens ordförande. – En skicklig och bra ordförande som känner sig trygg i sin roll kan föra ett resonemang där alla åsikter kommer in, säger Lassinantti, och konstaterar att man, även om det finns olika meningar, nästan alltid kommer fram till en gemensam ståndpunkt. Lämnar partipoLitiken Lars Lassinantti har nominerats till sina uppdrag av Socialdemokraterna, ett parti som han också tillhör och haft politiska uppdrag för. Numera är han, förutom nämndeman, bara ordförande i kommunrevisionen, ett uppdrag som står fritt från partipolitiken. Och enligt Lars Lassinantti finns det inget utrymme för politiska ställningstaganden i rollen som nämndeman. – Den som varit med länge som nämndeman kan inte ens tänka i partipolitiska banor, utan det är mera den personliga läggningen som ger den egna uppfattningen om vad som är rätt och fel i samhället, säger Lars Lassinantti. Den inställningen delar också Nämndemännens riksförbund, där Lars Lassinantti är ordförande. – När du har blivit utsedd av ett politiskt parti, då lämnar du det partipolitiska tänkandet. Sedan finns det naturligtvis kanske personer som inte kan hålla isär. Men förbundet för fram detta i alla sammanhang, att ”nu är ni inte längre politiker, utan nu är ni något annat i samhällets tjänst”. 44 Advokaten Nr 8 • 2011 foto: istoCkphoto oCh staffan ringskog