Advokaten 1
Praktisk juridik vid arvsrättsliga situationer aL
ternativ i: en trust aCCepteras eJ i svensk CiviLrätt. För detta alternativ talar dels att Sverige ej ratificerat Haagkonventionen avseende truster, dels att Regeringsrätten i flera fall avvisat mål om skattefrågor med anknytning till truster. Om en trust överhuvudtaget ej accepteras i svensk rätt, kan man fråga sig om i vårt exempel stiftarens testamente ej alls skall beaktas vad gäller tillgångarna i Sverige. Resultatet skulle då bli att dessa tillgångar tillfaller närmaste legale arvingen d.v.s. Sixtens bror. En följdfråga blir i så fall om brodern skall betraktas som dödsbodelägare eller som legatarie. Om den avlidnes alla tillgångar beaktas har brodern ej erhållit en andel av boet, utan bara en specifik tillgång (fastigheten i Sverige). Han är då ej att betrakta som dödsbodelägare utan bara som legatarie. Men vem är då dödsbodelägare? Om bara tillgångarna i Sverige beaktas, blir brodern ende dödsbodelägare, eftersom han skall erhålla hela boet. En annan möjlighet är att testamentet enligt principerna bakom ärvdabalken 11 kap. 1 § tolkas enligt testators vilja. Testators vilja i vårt exempel var ju uppenbarligen att fördelen av tillgångarna skulle tillfalla brorsdöttrarna och ej brodern. I så fall skall fastigheten med en extensiv testamentstolkning tillfalla brorsdöttrarna. Men testators vilja var ju inte att brorsdöttrarna skulle få omedelbar tillgång till fastigheten. Fram till 30 års ålder skulle de bara erhålla avkastningen. Samma fråga som ovan om legatarier/dödsbodelägare uppkommer. aLternativ ii: en trust aCCepteras i svensk CiviLrätt. I detta alternativ bereder särskilt den brittiska trusten problem. I det fallet skulle förvaltarna ligga närmast till att upptas i bouppteckningen som dödsAdvokaten Nr 8 • 2011 bodelägare, samt vara de som inskrives som lagfarna ägare till fastigheten. Lagfarten skulle ge förvaltarna rätt att sälja egendomen. Men om brittiska regler om truster skall tillämpas skulle samma lagfart inte innebära att förvaltarnas borgenärer kan ta fastigheten i anspråk för förvaltarnas egna skulder. Den amerikanska trusten bereder inte lika stora problem. Den skulle kunna behandlas på samma sätt som andra utländska juridiska personer. Trusten skulle då antecknas som dödsbodelägare i bouppteckningen och inskrivas som lagfaren ägare av fastigheten. sLutsatser Enligt vår mening bör alternativ I väljas. Detta gäller i vart fall så länge Sverige inte ratificerat Haagkonventionen avseende truster och inte infört specifika egna svenska regler om separationsrätt för egendom som ägs av förvaltare (och som de fått lagfart på). Vi anser inte att amerikanska och brittiska truster bör behandlas olika, även om vi erkänner att de amerikanska trusterna skulle bereda mindre problem för det svenska rättssystemet. De materiella regler som rör truster skiljer sig åt mellan olika länder och i vissa fall även mellan olika delstater. Det skulle vara förenat med stora svårigheter för svenska myndigheter att avgöra vilka truster som kan accepteras och vilka truster som ej kan accepteras. Återstår då frågan om man helt skall bortse från testamentet eller om en tolkning skall ske i enlighet med ärvdabalken 11:1. Vi anser att testators vilja bör ges stark ställning, varför brodern i vårt exempel ej bör erhålla fastigheten utan istället brorsdöttrarna. Men testators vilja var ju inte att brorsdöttrarna skulle ha omedelbar tillgång till fastigheten, utan att förvaltningen skulle utövas av förvaltarna till dess brorsdöttrarna fyller 30 år. Förvaltarna bör då anses insatta som särskilda förvaltare enligt föräldrabalken 12:1 st. 2. Eftersom laglott ej finns i England och engelsk arvsrätt skall tillämpas enligt IDL 1:1, så gäller den särskilda förvaltningen även om brorsdöttrarna uppnått myndighetsåldern. Brorsdöttrarna bör vara de som erhåller lagfart som ägare av fastigheten, dock med inskrivning att fastigheten står under särskild förvaltning. Fastigheten kan då också tas i anspråk av brorsdöttrarnas borgenärer. Eftersom den avlidne var utländsk medborgare skall enligt IDL 2:6 st. 1 det svenska arvskiftet bara omfatta egendom i Sverige. Brorsdöttrarna bör betraktas som dödsbodelägare, då de skall erhålla all egendom i Sverige. Även förvaltarna bör kallas till bouppteckningssammanträdet. Såväl brorsdöttrarna som förvaltarna bör vara behöriga att ansöka om förordnande av boutredningsman. Om det rör sig om en ”discretionary trust”, där förvaltarna kan avgöra vilka som skall bli förmånstagare, bör lagfart för fastigheten endast beviljas för dödsboet. Dödsboet (fastigheten) bör stå under boutredningsmannens förvaltning till dess att förvaltarna beslutat vilka som skall bli förmånstagare. Några dödsbodelägare kan ej anges i bouppteckningen. När förmånstagare utsetts bör tilläggsbouppteckning upprättas. n Ulf Bergquist Lina Fällström ulf Bergquist är ofta förordnad som boutredningsman i internationella dödsbon. lina fällström är biträdande jurist på Bergquist advokatbyrå. 49 Lina Fällström. Ulf Bergquist.