Advokaten 1
åväl Advokatsamfundet som advokatkåren har föränd
rats på 30 år. År 1988 hade Advokatsamfundet knappt 2 500 ledamöter och 262 biträdande jurister. Av advokaterna var endast 10 procent kvinnor. I dag finns det närmare 6 000 advokater och drygt 2 200 biträdande jurister. Andelen kvinnor har passerat 30 procent. Den stora ökningen av antalet advokater är dock inte jämnt fördelad över landet. I Stockholm och övriga storstäder har advokaterna blivit fler, medan andra delar av landet har förvandlats till vita fläckar på advokatkartan. Advokatkåren har uppenbarligen urbaniserats. Samtidigt har advokaterna också blivit allt mer specialiserade. Den gamla allmänpraktiserande husadvokaten som tog hand om all juridik åt en familj eller ett företag är numera ovanlig. Och det gäller att hålla kompetensen uppe. Till skillnad från 1988 års klient är dagens klienter inte självklart trogna, utan byter advokat efter behov, pris och hur nöjda de är. Även advokatbyråerna har förändrats. 1988 ansågs en byrå med tio medarbetare vara stor. I dag har de största byråerna flera hundra jurister och en stor skara supportpersonal. Samtidigt är fortfarande över 60 procent av landets advokatbyråer enmansbyråer. Advokatkåren har blivit allt mer heterogen. Detsamma gäller advokaternas ekonomiska villkor. Medan delägare vid de affärsjuridiska byråerna kan tjäna stora pengar, tar humanadvokaterna offentliga uppdrag mot en ersättning som länge ansetts alltför låg, och juristfirmor tar marknadsandelar inom familjerätten. Att advokatkåren blivit allt mer heterogen har också satt spår i debatten inom Advokatsamfundet. Omkring 2005 och ett par år framåt pågick en livlig diskussion om möjligheten att ge dispens från reglerna om intressekonflikter vid företagsförsäljningar i form av så kalllade controlled auctions. Utvecklingen inom advokatkåren har också gått mot en ökad professionalisering, med höga krav på advokaterna. Professionaliseringen är delvis driven av klienternas allt högre krav, men här har Advokatsamfundet också påverkat. 2004 infördes ett krav på advokatexaSTYRELSEN Styrelsen är Advokatsamfundets verkställande organ. Styrelsen utövar också, tillsammans med disciplinnämnden, tillsyn över advokaterna. Styrelsen väljs av representanter från de sju lokalavdelningarna vid fullmäktigemötet som hålls varje år. Advokatsamfundets styrelse består av ordförande, vice ordförande och arton andra ledamöter. Styrelsen sammanträder cirka tio gånger per år. Advokatsamfundets stadgar 5–11 §§ reglerar styrelsens sammansättning och arbete. Christer Danielsson, ordförande i Sveriges advokatsamfund. 34 34 ADVOKATEN NR 1 • 2018