Advokaten 1
» håll av Anna Steén, även hon verksam i Södra av
delningen. Bo Ahlenius upplever att avdelningarna och de enskilda ledamöterna har alla möjligheter till goda kontakter med huvudstyrelsen och kansliet även om också det säkert kan bli bättre. Anna Steén vill se ökade kontakter centralt och lokalt sinsemellan. – Jag tror nog att man ska jobAnna Steén. ba ännu mer på kopplingen mellan samfundet centralt och avdelningarna. Ute i landet känner man kanske ett litet informationsunderskott, säger hon, och funderar på om det kanske kan hållas fler kurser, till exempel examenskurser, ute i landet. Även Jörgen Larsson efterlyser bättre kommunikation. – Det blir litegrann som att vi lokalJust därför var det, enligt Jörgen Larsson, mycket uppskattat när ordförande Christer Danielsson och vice ordförande EvaMaj Mühlenbock kom på besök till avdelningen under förra året. Christina Malm i Stockholmsavdel”Jag tror nog att man ska jobba ännu mer på kopplingen mellan samfundet centralt avdelningar lever våra liv i en egen värld. Vi har våra möten och tar hand om våra inträden, men vi har för dåliga kontaktvägar till kansliet och huvudstyrelsen, säger han, och fortsätter: – Många av ledamöterna känner en oro för att samfundet i Stockholm har blivit någon slags klubb där den vanlige advokaten ute i landet inte riktigt känner till vad som pågår. och avdelningarna. Ute i landet känner man kanske ett litet informationsunderskott.” anna steén ningen uppskattar också besöket från ordföranden och vice ordföranden i avdelningen. Samtidigt upplever hon att kontakterna med kansli och styrelse även annars är goda. – Vi har goda kontakter, både med presidiet och med kansliet och möjligheter att påverka genom olika kontaktytor, säger hon. OPINIONSBILDNING När det gäller samfundets insatser i samhällsdebatten går meningarna isär. Bo Ahlenius, som varit aktiv längst av de intervjuade, uppskattar att Advokatsamfundet, och inte minst generalsekreteraren når ut i debatten i dag, på ett helt annat sätt än vad samfundet tidigare gjorde. Samtidigt anser han att remissarbetet fortfarande är den mest centrala delen i påverkansarbetet. Även Christina Malm ser remissvaren och de kontakSå används Advokatsamfundets avgifter är i jämförelse med övriga nordiska länder låga, och har till och med sjunkit när försäkringarna räknas bort. FOKUS: SAMFUNDET A Fördelning intäkter 2017 l Årsavgifter 27 % l Serviceersättningar 46 % l Kursintäkter 22 % l Tidskriften 2 % l Övriga intäkter 3 % Fördelning kostnader 2017 l Personalkostnader 28 % l Kontorskostnader 5 % l Rese- och sammanträdeskostnader 3 % l Kurskostnader 21 % l Tidskriften 3 % l Obligatoriska försäkringar 33 % l Fastigheten 2 % l Avskrivningar 2 % l Övriga kostnader 3 % 44 44 dvokatsamfundet och dotterbolaget Sveriges Advokaters Service AB, Sasab, omsatte under 2017 116,1 miljoner kronor, en ökning med 3,1 procent jämfört med 2016. Som ledamot av samfundet betalar advokaten dels en årsavgift och dels en serviceersättning. Årsavgiften och serviceersättningen fastställs av fullmäktige i juni för innevarande år. Årsavgiften 2018 föreslås sänkas med 400 kronor till 5 400 kronor. Den största delen av årsavgifterna går till att sköta de offentligrättsliga uppgifter som Advokatsamfundet fått av lagstiftaren, alltså inträden, tillsyn och disciplinADVOKATEN NR 1 • 2018