Advokaten 1
DEBATT REPLIK Skiljeförfaranden – dags Advokat Ja
mes Hope replikerar på advokat Olle Flygts inlägg tidigare i år om skiljeförfaranden. Hope anser bland annat att SCC:s statistik visar en annan verklighet om skiljeförfarandets effektivitet än den som Olle Flygt målade upp, och att skiljedomsklander inte är något som i sig ska fördömas. O lle Flygt konstaterade i nummer 2 av Advokaten att skiljeförfaranden, såväl internationella svenska som helsvenska sådana, tyvärr alltför ofta avvikter från idealet, det vill säga en effektiv och rättssäker tvistlösningsform som kan genomföras relativt snabbt till rimliga kostnader (Debatt, ”Skiljeförfarande – dags för självsanering? Ett intressant advokatinitiativ”, nr 2 2018, årgång 84, s. 42–43). Advokatinitiativet och ”självsaneringen” som Olle Flygt beskriver det ska givetvis välkomnas. Man kan alltid bli bättre, och Sverige ligger i framkant inom skiljemannavärlden delvis eftersom det finns en livlig debatt här kring hur skiljeförfaranden kan förbättras. Häromdagen höll till exempel Swedish Arbitration Association ett utmärkt seminarium på temat skiljedomskrivning. Olle Flygts konstaterande är dock något missvisande. STATISTIKEN FRÅN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES SKILJEDOMSINSTITUT Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) införde nya regler från och med 1 januari 2017 som kräver bland annat att parterna ska agera på ett effektivt och skyndsamt sätt under förfarandet (§ 2(1); se också § 49(6) och § 50). SCC kom nyligen ut med sin statistik för 2017 (http://www.sccinstitute.se/statistik/), och statistiken visar en annan 52 DEBATTÖREN James Hope är svensk advokat och engelsk solicitor-advocate med inriktning på internationella skiljeförfaranden, och är bosatt i Sverige sedan 2006. Han är delägare på Vinge i Stockholm och styrelsemedlem i Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut. De synpunkter och uppfattningar som framförs i artikeln är hans egna. verklighet än den som Olle Flygt målade upp i sin artikel. För majoriteten av de mål som påkallades under SCCreglerna under 2017 tog det mellan sex och tolv månader från tidpunkten för registreringen av ett mål till meddelande av dom. För majoriteten av målen som påkallades under SCCreglerna för förenklat skiljeförfarande under 2017 meddelades dom inom tre till sex månader. Denna statistik faller bra ut i jämförelse med statistiken för omloppstider för tvistemål i Stockholms tingsrätt, som är 8,9 månader för 2017 (totalt exkl. gemensam ansökan om äktenskapsskillnad 75:e percentilen mål, http://www.stockholmstingsratt.se/upload/Lokala_webbplatser/Domstolsverket/Statistik/ Enskilda%20domstolars%20resultat.pdf). Jämfört med SCC:s statistik bakåt i tiden (http://www.sccinstitute.se/ statistik/statistik20082016/) ser man dessutom en markant förbättring för de mål som påkallades under SCCreglerna, tvärtemot Olle Flygts antagande att skiljeförfarandena har ”gått i den andra riktningen”. År 2014 2015 2016 2017 % inom 6 % 6–12 % inom 12 månader månader månader 5 % 2 % 9 % 28 % 52 % 52 % 46 % 44 % 57 % 54 % 55 % 72 % Trenden enligt de förenklade reglerna är inte lika tydlig, men även där går den i rätt riktning: År 2014 2015 2016 2017 % inom 6 % 6–12 % inom 12 månader månader månader 60 % 62 % 2,5 % 54 % 30 % 26 % 55 % 38 % 90 % 88 % 57,5 % 92 % Visserligen har man ingen statistik för ad hocskiljeförfaranden, och det förekommer också skiljeförfaranden i Sverige enligt andra institutionella regler, men det är ändå SCC som administrerar de flesta institutionella skiljeförfaranden i Sverige (såsom utredningen konstaterade i SOU 2015:37, s. 65). Det finns inte heller statistik över hur mycket ett skiljeförfarande kostar. Som bekant är det ombudskostnaderna som står för största delen av de totala kostnaderna för ett skiljeförfarande, och här kan jag hålla med Olle Flygt om att det finns skäl att reflektera. Behöver man skriva ADVOKATEN NR 4 • 2018