Advokaten 1
DEBATT för självsanering? långa inlagor? Ska man
verkligen upprepa sig (igen) för att försöka övertyga skiljemännen? Svenska ombud är emellertid enligt min erfarenhet oftast mycket bättre än utländska ombud – och synnerligen engelska ombud – vad gäller den här problematiken. KLANDER Olle Flygt menar också att klanderprocesser blivit allt vanligare de senaste åren, men även detta påstående synes vara något missvisande. SOU 2015:37, ”Översyn av lagen om skiljeförfarande”, s. 70, innehöll följande statistik över antalet klandermål mellan 2004 och 2014: suella fel i ett skiljeförfarande till klientens nackdel, då tillvaratar advokaten klientens intressen genom att företräda klienten vid klander av skiljedomen. En begränsning av klandermöjStatistiken fram till 2014 visar att antalet inkomna mål varit någorlunda konstant sedan 2004. Jag har inte sett statistiken för senare år och det är möjligt att antalet klandermål nyligen har ökat, men att klandra en skiljedom är inte något som i sig ska fördömas. Advokatens främsta uppgift är att företräda och tillvarata klientens intressen. Om det begåtts allvarliga procesADVOKATEN NR 4 • 2018 ligheterna och tidsfristen har emellertid nyligen föreslagits i den nypublicerade lagrådsremissen ”En modernisering av lagen om skiljeförfarande”, p. 7.2 och 7.4, s. 46–52. Domstolarna har också redan i dag möjlighet att under vissa förutsättningar utdöma solidariskt betalningsansvar för rättegångskostnader när ett ombuds eller en ställföreträdares vårdslösa eller försumliga agerande vållat motparten kostnader – denna möjlighet har domstolarna utnyttjat i ett antal klandermål, se till exempel Svea hovrätts mål nr T 614710 (28/3 2013), mål nr T 612312 (22/4 2013), mål nr T 779614 (28/4 2015) och mål nr T 529614 (19/2 2016). Av rättssäkerhetsskäl är det dock viktigt att det finns en ventil för de fall där det förekommit allvarliga processuella fel. FÖRLIKNING OCH MEDLING Olle Flygt hänvisar i sin artikel till Debevoise & Plimptons uppförandekod (Protocol to Promote Efficiency in International Arbitration, https://www.debevoise.com/~/ media/files/capabilities/russia%20 comercial%20arbitration/%20arbitration%20protocol.pdf). Koden innehåller 25 förslag, och som Olle Flygt påpekar är många av dessa förslag tillämpbara även för skiljeförfaranden i Sverige. Ett av dessa förslag är att advokater ska undersöka förlikningsmöjligheter i samband med ett skiljeförfarande, exempelvis genom medling när det är lämpligt. Medling lyser dock med sin frånvaro i samband med de flesta svenska skiljeförfaranden. Många advokater känner sig inte hemma med medlingsförfaranden och skiljemän vågar inte föreslå att medling kan förekomma vid sidan av ett skiljeförfarande. Vi har emellertid ett eget medlingsinstitut här i Sverige med moderna medlingsregler genom SCC och dess medlingsregler från 2014. För en gedigen sammanfattning av medling hos SCC, se Samuel Carey, ”SCC Practice Note – Mediation Proceedings 2003–2017”, december 2017 (http://sccinstitute.se/media/231969/sccpracticenotemediationfinal.pdf). Jag skulle vilja uppmuntra även svenska advokater att överväga och föreslå medling när det är lämpligt i samband med ett skiljeförfarande. Avslutningsvis välkomnar även jag Daniel Vargös initiativ och ser fram emot fortsatt debatt och diskussion i syfte att ytterligare förbättra skiljeförfaranden i Sverige. James Hope Advokat 53 JAG SKULLE VILJA UPPMUNTRA ÄVEN SVENSKA ADVOKATER ATT ÖVERVÄGA OCH FÖRESLÅ MEDLING NÄR DET ÄR LÄMPLIGT I SAMBAND MED ETT SKILJEFÖRFARANDE.