Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK EU-rätten rymmer I Sverige finns
en uppdämd potential i tillämpningen av EU-rätten. De skyldigheter att tilllämpa EU-rätten som följer av det svenska EU-medlemskapet genererar en rad möjligheter för svenska jurister. Stora vinster för klienter och rättstillämpningen i stort kan göras om EU-rätten bättre tas till vara. Det anser Erik Lagerlöf, adjungerad professor. S veriges inträde i EU förtjänar att beskrivas som en historisk händelse av ansenligt mått. Intåget representerade kulmen på en brokig resa där förhållandet till vad som numera kallas EU (tidigare EEG och EG) utgjort ett av landets viktigaste problem alltsedan slutet av 1950talet. Sverige hade länge försökt balansera mellan å ena sidan starka ekonomiska realiteter som talat för en nära anknytning till eller medlemskap i EU och å andra sidan utrikespolitiska betänkligheter och önskemål om bevarande av en stor intern handlingsfrihet i ekonomiskpolitiska frågor. År 1989 inleddes förhandlingarna mellan de dåvarande EFTAstaterna, däribland Sverige, och EU om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och EESavtalet trädde i kraft 1994. Redan 1990, under de pågående EESförhandlingarna, svängde emellertid den socialdemokratiska regeringen Carlsson i medlemskapsfrågan. Det svenska medlemskapet i EES i egenskap av EFTAstat blev endast ettårigt och när Sverige, tillsammans med Finland och Österrike, gick med i EU den 1 januari 1995 innebar det för många att ett länge eftertraktat mål nåtts. Den nya gemenskapen betydde också början på en ny period i svensk samhällsutveckling, på vad Ulf Bernitz har kallat europeiseringens epok. I ett rättsligt perspektiv medförde de rättigheter och skyldigheter som Sve60 PRESENTATION Erik Lagerlöf arbetar som jurist på Vinge och är även adjungerad professor vid Handelshögskolan i Stockholm samt visiting fellow vid St Edmund’s College (Cambridge University). Erik har tidigare arbetat för både den svenska och brittiska domaren vid EU-domstolen, han har forskat i EU-rätt vid bland annat Harvard Law School och han är i grunden engelsk barrister med juridikexamen från Cambridge University. rige accepterat genom sitt EUinträde betydande förändringar, en utveckling som också accelererat i och med att EUmedlemskapet fortgått. Min egen första ordentliga introduktion till EUrätten fick jag när jag vid mitt tredje år som juriststudent i Cambridge hade förmånen att bli undervisad av professor Sir Alan Dashwood QC. Efter att hans far stupat i Nordafrika under andra världskriget, och tidigare hans farbror i striderna under första världskriget, hade professor Dashwood i tidig ålder fått en stark personlig koppling till vad ohyggligheterna under 1900talet betytt för Europa. Uppväxten i skuggan av världskrigen och den ständiga påminnelsen om det kalla krigets verklighet hade format hans tankar om Europa och behovet av samarbete. Det var detta perspektiv som professor Dashwood förmedlade när han tog emot på sitt rum på Sidney Sussex College i Cambridge och det var tack vare den inspiration och värme som professor Dashwood förmedlade som jag tog till mig EUrätten. Cambridge följdes av doktorandstudier i ämnet och jag spenderade sedermera tre år vid EUdomstolen som rättssekreterare hos först den svenska och senare den brittiska domaren. Därefter följde en tid som akademiker vid Harvard Law School och när jag återvände till Sverige under sommaren 2015 var det med förhoppningen om att kunna utnyttja och dela med mig av det internationella perspektiv som jag tillskansat mig under 15 år utomlands. I min mening finns det i Sverige en uppdämd potential i tillämpningen av EUrätten där många jurister fortfarande inte använder sig av de möjligheter som återfinns häri. Jag är övertygad om att stora vinster för klienter och rättstillämpningen i stort kan göras om EUrätten bättre tas till vara. Denna artikel avser att understryka detta perspektiv. EU-RÄTTENS GENOMSLAGSKRAFT För att inse nyttan av det EUrättsliga perspektivet måste också nödvändigheten av dess tillADVOKATEN NR 4 • 2018