Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK farande högst relevanta. I betän
kandet drogs bland annat slutsatsen att juristutbildningen inte hängt med i utvecklingen av den nya kunskapsgren som EUrätten utgör (EU, Sverige och den inre marknaden, SOU 2009:71, s. 482 f.). Denna brist tycks för mig bestå och dessvärre besväras även yrkesverksamma jurister, till viss del säkerligen som en följd av en knapphändig utbildning, ibland av en begränsad förståelse av EUrätten. Att EUrätten måste betraktas som gällande rätt som svenska jurister har en skyldighet att tillämpa innebär möjligheter för den som behärskar området. Härigenom vinns fördelar genom möjligheter till ytterligare argument för klienten som motpart, myndighet och domstol är tvingade att ta hänsyn till. Nedanstående tre exempel kan illustrera fördelarna med en god kännedom om det EUrättsliga perspektivet. l I ett mål som avsåg de svenska skattetilläggs och skattebrottsreglerna i fråga om mervärdesskatt hänsköt Haparanda tingsrätt frågor ADVOKATEN NR 4 • 2018 till EUdomstolen som fick anledning att pröva om principen ne bis in idem i artikel 50 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (”Stadgan”) utgör hinder för att åtal för skattebrott väcks mot någon som redan påförts skattetillägg för samma oriktiga uppgiftslämnande i sin deklaration. EUdomstolen klargjorde stadgans långtgående tillämpning och under vilka omständigheter en medlemsstat får påföra ett skattetillägg och därefter utdöma ett straff. EUdomstolens avgörande föranledde sedermera Högsta domstolen att ändra ett tidigare ställningstagande och samtidigt klargöra att det svenska systemet med dubbla sanktioner (skattetillägg och brottspåföljd) och två förfaranden vid oriktiga uppgifter i skatteförfarandet inte längre kunde upprätthållas fullt ut. l I ett mål rörande tillämpningen av lagen om särskild löneskatt på en person med hemvist i en annan medlemsstat som tillhandahöll tjänster i Sverige, ansåg de svenska domstolarna att uttaget av särskild löneskatt inte kunde anses strida mot EUFfördragets regler om frihet att tillhandahålla tjänster och fri etableringsrätt samt vägrade att begära ett förhandsavgörande från EUdomstolen. Efter att ett klagomål inlämnats till EUkommissionen och denna inlett ett fördragsbrottsförfarande mot Sverige ändrade den svenska lagstiftaren de regler som på grund av sin oklarhet föranlett en tillämpning av de svenska reglerna på ett sätt som stred mot EUrätten. l I ett annat mål, som rörde teleoperatörers skyldighet att lagra trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter avseende abonnenter och registrerade användare, yrkade Tele2 att kammarrätten i Stockholm skulle begära förhandsavgörande från EUdomstolen avseende tolkningen av direktiv 2002/58 om integritet och elektronisk kommunikation samt artiklarna avseende rätten för respekt för privatlivet och rätten till skydd för personuppgifter i Stadgan. Efter att EUdomstolen meddelat dom i målet där man konstaterade att dessa lagringskrav stred mot DET ÄR INTE NÅGON HEMLIGHET ATT MÅNGA SVENSKA JURISTER, ÄVEN BLAND DE YNGRE, FORTFARANDE STÅR FRÄMMANDE INFÖR EURÄTTEN. » 63 FOTO: BLITZ AGENCY