”Hög
presterande och har lika mycket lön som min kollega som inte gör något.” önskemål om det. Fanns det ett genuint behov borde man ha begärt att vi hade kommit ut för att föra den diskussionen. Rimligtvis finns det ett intresse från företagens sida att få lönesystemen att fungera. Om de trots allt inte gör det överallt, kan ni från arbetsgivarorganisationen sätta fart på det? – Vi talar inte om för våra medlemsföretag hur de ska bedriva sin verksamhet, det kan de bättre än vad vi kan. Det är en policy vi har. Slutsatsen att lönesättningen fungerar eftersom inga klubbar begärt besök från de centrala parterna är inte given, anser Unionens avtalsexpert Bosse Hallberg. – Jag tycker att den är förhastad. Problem finns, men det har inte resulterat i att vi besökt företagen. Medan arbetsgivarna har intresse av att hitta fungerande lönesystem för att få de anställda att jobba bättre och därmed öka vinsten, ska facket tillvarata medlemmarnas intressen. – Vi vet att de viktiga frågorna för medlemmarna är – i tur och ordning – lön, anställningsvillkor och arbetsmiljö. Det handlar om ”De anställda får standardhöjningen oavsett arbetsinsats.” att ha en dialog på arbetsplatsen, att man inte bara ska titta på en pott och dela ut pengar, säger Bosse Hallberg som inte är förvånad över att så pass många som fyra av tio inte tycker sig veta vad de ska göra för att höja lönen. Samtalet med chefen är sällan oproblematiskt. Vad kan man säga till chefen? Kan man vara kritisk? Vad händer om man råkar avslöja sin okunnighet? – Folk tycker att det är jobbigt att prata om det här. Det gäller både för chefer och anställda. Det finns en oförmåga att sitta ned och prata om sin arbetssituation. Hur svårt är det då inte att sitta ned och prata om sin lön? ’En sak är att löneprocessen inte fungerar som tänkt, en annan är om det inte finns någon. Då följer man inte avtalet. – Det tycker jag att man ska påtala. Annars kommer arbetsgivarna alltid att säga att eftersom det inte finns någon som driver det här, så funkar det. Kanske, menar Bosse Hallberg, skulle man i stället för årliga samtal ha en mer ”löpande verksamhet” där det blev naturligt att prata lön. Kanske vore det också en poäng att få till skrivningar om lönesamtal i avtalen, vilket långt ifrån alltid finns. Tidigare studier har visat på två saker: de som har lönesamtal får högre lön än de som inte har och, inte minst, kvinnor tjänar mer än män på att ha lönesamtal. Lönesamtalet fungerar som ett sätt att synliggöra individer och vad de gör. – Vi hade det uppe i förra avtalsrörelsen med Teknikföretagen. Då sa Anders Weihe att vi har skrivningen att alla ska veta på vilka grunder lönen är satt, och att ingen har blivit nekad ett samtal. Då nöjde vi oss med det. Men fungerar det inte så måste vi vidta åtgärder, säger Kennet Morin, ombudsman på Unionen och ansvarig för teknikavtalet. – Det är ett kollektivavtalsbrott. Klubbarna bör definitivt ta upp det med arbetsgivaren och höra varför medlemmarna inte fått veta grunderna. Jag tycker att man borde kunna lösa det på arbetsplatsen. NÄSTA UPPSLAG: ”Man har ju den där potten att hålla sig till” 7-12 KOLLEGA 11