AVTALSRÖRELSEN:
Här är Unionens Allas rätt till löneutveckling I slutet av september samlades 130 ombud till rådslag för att spika inriktningen på den kommande avtalsrörelsen. Samtidigt varnade förbundets ordförande Cecilia Fahlberg för att Cecilia Fahlberg. man nu inte befinner sig i samma gynnsamma läge som vid förra avtalsrörelsen, med tanke på den omfattande europeiska skuldkrisen. Förbundsrådet landade i att hålla fast vid den inslagna linjen, att driva krav kring reallöneökningar, balans mellan arbete och fritid samt rätt till utveck26 KOLLEGA 7-12 ling genom livslångt lärande. Den sistnämnda punkten kommer att behandlas grundligt i de nu pågående förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal. Under förbundsrådet uttrycktes frustration från vissa ledamöter angående bland annat frågan om övertid. Man menade att industrin måste driva frågan, även om den inte upplevs som ett problem där, eftersom frågor som inte drivs av de märkessättande branscherna har föga chans att nå framgång på andra områden. Detta tillbakavisas dock av Unionens förhandlingschef Niklas Hjert, som hävdar att det finns flera exempel på krav som drivits med framgång i andra branscher än industrin. Arbetsgivarna, genom organisationen Svenskt Näringsliv, har listat sina viktigaste frågor inför kommande avtalsrörelse. Bland annat säger de nej till låglönesatsningar, eftersom de anser att det skapar högre trösklar för dem som har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Som tidigare vill arbetsgivarna sköta mer av lönebildningen lokalt. Konkret innebär det att man vill ha möjlighet att förhandla fram både högre och lägre löneökningar på enskilda företag, utifrån varje arbetsgivares ekonomiska möjligheter. Från fackligt håll anser man dock att alla arbetsgivare har möjlighet redan i dagens avtal att betala mer än de miniminivåer som anges i de centrala avtalen, och att de lägsta löneökningar som finns reglerade är nödvändiga för att de anställda inte ska drabbas av reallöLÖN&AVTAL