5 fällor: Konflikter Danskar älskar konflikte
r, en svensk försöker undvika det till varje pris. En dansk väljer ofta att säga saker grövre bara för att få en reaktion och meningen är att man ska hugga tillbaka, skratta och gå vidare. Men med en svensk skapar en sådan jargong problem, enligt Sanna Suvanto-Harsaae. – En svensk kommer alltid att backa för att komma runt konflikten, medan dansken kommer att fortsätta provocera tills man får en reaktion. Till slut rinner bägaren över hos svensken och dansken förstår inte varför svensken blivit så arg. Man kan ha väldigt aggressiva diskussioner med en dansk under en arbetsdag, men när det är dags att gå hem vill den personen gå ut och ta en öl. Man ser konflikter och argumentationer lite som en sport. Hjälpsamhet Sättet att fråga efter hjälp och visa sin hjälpsamhet uppfattas olika i affärssammanhang. Om en svensk och en dansk ska ha ett projekt tillsammans ringer svensken efter en vecka och frågar dansken hur det går och om han behöver hjälp. Det är ett sätt att vara proaktiv och omtänksam men en dansk tar det som en förolämpning, som att han inte tros klara av uppgiften. – Svensken förväntar sig att dansken ska erbjuda hjälp tillbaka och efter fem sex veckor har de blivit ovänner. Det har jag sett exempel på väldigt många gånger. Det som är intressant är att både dansken och svensken vill hjälpa men sättet att visa sin hjälpsamhet på är väldigt olika och det handlar inte om språkförbistring, säger Sanna Suvanto-Harsaae. Det personliga mötet Om kommunikationen gått fel eller för att helt enkelt undvika konflikter är det väldigt viktigt att mötas regelbundet och ha teambuilding. – Visst, det kostar mycket pengar att alla i ett projekt ska flyga till Helsingfors för att träffas men det kan kosta ännu mer om man inte har mötet. Det är lättare att kommunicera om man har byggt en relation genom ett socialt sammanhang och umgåtts utan hierarkitänkande. Så på med lediga kläder, ta ett glas tillsammans och spela bowling i blandade lag, inte svenskar mot norrmän, säger Sanna Suvanto-Harsaae. skulle projektet bli färdigt minst 20 procent tidigare. Det som särskiljer Norge från övriga nordiska länder är att det är väldigt viktigt att man säljer in saker och ting som är unikt för just Norge och att man undviker att blanda in ”storebror”. Rådet är att göra saker mer norska. Om man vill genomföra exempelvis en förändring ska man inte säga att man baserar det på en undersökning som gjorts i Sverige för då är det kört. Sanna Suvanto-Harsaae är medveten om att hennes definitioner av de nationella särdragen är grova generaliseringar, men konstaterar att det ibland kan vara det enda sättet att komma fram till en lösning. Hennes tre nycklar för att undvika problem är att vara medveten om att skillnaderna mellan länderna existerar, att acceptera att det finns flera sätt att göra saker som kan vara lika bra och att hålla sig till fakta. – Gå på magkänsla och intuition så lite som möjligt. För de olika ”magarna” säger olika saker i varje land. Försök i stället basera allt på fakta och ha på fötterna. Att alla inblandade i projektet träffas regelbundet för teambuildingaktiviteter är också en jätteviktig pusselbit, det gör att kommunikationen förbättras och missförstånd undviks, säger hon. Sannas främsta råd till den som trots allt hamnat på kant med en nordisk kollega är att försöka skilja det nationella beteendemönstret från det individuella. – Det kan vara jättesvårt om det är första gången man arbetar med en dansk, finne eller norrman. Försök ställa dig frågan om det är personen som gör något dumt eller om han 38 KOLLEGA 7-12 eller hon bara agerar som man brukar i sitt land, säger hon. – Jag har ingen ”quick fix” – gör så här så blir det bra. Mitt huvudbudskap är att i stället för att anta att någon är en idiot för att han är dansk vill jag att man ska uppmärksamma att vi ÄR olika och att det kan gå fel. I Japan accepterar vi skillnaderna, men i Norden tror vi i stället att folk är idioter. Går du in med inställningen att vi är lika har du naturligtvis sämre möjligheter att uppmärksamma skillnaderna jämfört med om du är medveten om dem. Sanna Suvanto-Harsaae har bott i Finland, Sverige och Danmark och talar samtliga språk flytande. Hon har varit verksam i företag med verksamhet i nordiska länder under hela sitt yrkesliv, vilket bidragit till att olikheter och sammanhang har utkristalliserats. Det var när hon hamnade mitt i ett havererat svenskt-danskt samarbete som hon plötsligt såg att ingen egentligen gjorde fel men att man kommunicerade förbi varandra. Hennes funderingar kokades ner till en föreläsning och nu coachar hon ofta företag där det uppstått problem mellan medarbetare i olika länder. Enligt Sanna Suvanto-Harsaae är ländernas industriella struktur en förklaring till olikheterna och hon tror att skillnaderna kommer att bli ännu större i framtiden. – Sverige och Finland är process- och tillverkningsnationer där man inrättat skolsystemet så att människorna ska lära sig processerna eftersom de är vikiga för samhället. Danmark är en handelsnation, med kreativa människor men har knappt några fabriker. Skolsystemet är uppbyggt på att skapa social styrka som du ska ha som säljare. Norrmännen vet inte vad producera är, de har sin olja och fisk.