Färdigt? Danskarna tycker att ett projekt kan l
äggas till handlingarna när ungefär 60 procent är färdigt, finnarna tycker att man kan gå vidare när 80 procent är klart och norrmännen något senare. För svenskarna ska varenda punkt vara på plats innan något kan kallas färdigt, enligt Sanna Suvanto-Harsaae. – Det är en fantastisk sak som svenskarna gör i nordiska samarbeten. Fördelen är att man ser till att projekt blir ordentligt gjorda i stället för nästan färdiga. Nackdelen är att man fastnar i projekt längre än man ska, ibland är det inte nödvändigt att slutföra de sista tio procenten, det är bättre att starta ett nytt projekt och använda människors tid åt det i stället. Beslut Definitionen av ett bra beslut ser olika ut i de nordiska länderna. – Danskarna och finnarna tycker kort och gott att ett bra beslut är ett beslut som är fattat – ska vi till höger eller vänster? En svensk däremot frågar: hur var processen fram till beslutet? Har vi utforskat både höger och vänster? Vägen dit är viktig och att alla fått säga sitt, säger Sanna SuvantoHarsaae. Hur märker ni av kulturskillnaderna på din arbetsplats? SVEN CAHIER, ordförande för Unionens markpersonal hos SAS i Stockholm. Inom SAS är det mycket tydligt att vi är väldigt olika. Svenskarna är mest kompromissvilliga och vill ha konsensus. Norrmännen är väldigt principfasta och är de som oftast sätter sig på tvären. Medan danskarna är förhandlingsvilliga – om det gäller pengar. De löser problem med pengar och överenskommelser. Det är därför danskarna har de bästa avtalen och vi har de sämsta. Under tio års tid hade vi 90 strejker i SAS: 3 i Sverige, 8 i Norge och 79 i Danmark. Det borde vara vi som storebror som är mest aggressiva, men det är danskarna.” ANNE-LIE NIELSEN, klubbordförande på Unionenklubben på Arla Foods i Linköping. Vi har sett att de som har en dansk chef inte vågar säga vad de tycker och tänker på medarbetarsamtal. Danska chefer har en annan attityd till anställningstrygghet, attityden ’passar det inte så är dörren där’ är otäck. Detta förekommer på flera anläggningar, det handlar alltså inte om en enskild chef. Men det finns också många bra danska chefer som bryr sig om att det finns andra lagar och regler i Sverige. Svenskar ska ha konsensus och det kan ta tid. Det danska sättet är nu kör vi och ibland är det bra. Jag brukar säga att en dansk chef är för strikt och en svensk för mesig, någonstans mittemellan vore bra. Svenska chefer kunde vara mer bestämda och peka med hela handen ibland medan danska borde vara mer formbara.” AGNETA AHLSTRÖM, klubbordförande på Unionenklubben på Telia Sonera: Nu är det ett antal år sedan vi slogs ihop och det är alltid en inkörsperiod när två stora bolag går ihop. Men jag upplever inte att det är några problem mellan finnar och svenskar. I Finland är man mer hierarkisk och kallar till exempel inte chefen för förnamn eller smeknamn. I Sverige kan vi ta upp saker med en högre chef bara vi har det förankrat, i Finland krävs en chef på minst samma nivå och det tar längre tid. Samtidigt vill vi svenskar ha allt förankrat innan vi går till beslut. Jag har arbetat med människor från många olika kulturer i mitt linjearbete och den viktigaste lärdomen är att vara medveten om att skillnaderna faktiskt existerar. Man kan inte förlita sig på oskrivna regler. 7-12 KOLLEGA 39