Konflikter på
Text Linnea Andersson Bild Colourbox M 7 ånga försöker säkert undvika att hamna i bråk med arbetskamrater och håller sina åsikter för sig själva i stället. Men alla konflikter är inte dåliga utan kan tvärtom bidra till att man hittar bättre lösningar på problem och ökar kreativiteten i en arbetsgrupp. Även om det kan vara positivt att gnabbas på jobbet menar Thomas Jordan, forskare i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet, att det är svårt att dra alla arbetsplatser över en kam. – Det är en jäkla skillnad om man har konflikter på ett äldreboende eller om man jobbar i en projektgrupp som ska utveckla en ny produkt, säger han. Det är inte bara typen av arbetsplats som avgör om en konflikt är positiv eller negativ. Vad man bråkar om spelar också roll. – Inom forskningen brukar man säga att meningsskiljaktigheter som har med verksamheten att göra är viktiga att ha och leder till att man prövar om man gör rätt och testar olika infallsvinklar. Men rena relationskonflikter som har att göra med att man blir irriterad över andras stil är oftare destruktiva, säger Thomas Jordan. – Det vore bra om man inte bara tittade på det ergonomiska i arbetsmiljön utan även på arbetsorganisationen. Hur funkar vi på arbetsplatsen? Är vi nöjda med möten? Finns det en klar och tydlig arbetsfördelning? Finns det olösta saker som ligger och skaver? Idiotsäkra tips på hur man löser konflikter är inte lätt att ge enligt Thomas Jordan, men han brukar lista sju tumregler som kan vara bra att påminna sig själv om när man blir osams med en kollega. bra tips när ni blir osams 1. Fråga dig själv vad det är du inte vet än. Håll i minnet att du inte vet hur situationen ter sig för de andra. Var och en har sin egen berättelse om vad som är viktigt och varför. Möt konfliktsituationer med inställningen att det handlar om att bättre förstå vad som pågår. Ställ öppna frågor, frågor som hjälper dig att bättre förstå bak grunden till konflikten. 2. Skilj på problem och person. Formulera konfliktfrågorna som gemensamma problem som ni måste hitta lösningar på. Avstå från förebråelser och negativa omdömen om andra personer, tala i stället om vad du själv känner och vill. 3. Var tydlig, rak och konkret. Tala om precis vad du sett, hört och varit med om som påverkat din syn på saken. Tala om vad som är viktigt för dig, varför du tycker det är viktigt, vad du känner och vad du önskar. 4. Håll kontakt med motparten. Att bryta kontakten med motparten leder ofta till snabbare konflikteskalation. Gör vad du kan för att upprätthålla kommunikationen mellan er. 5. Sök efter behoven bakom ståndpunkterna. Köpslående om bestämda ståndpunkter leder ofta till låsningar. Undersök vilka behov och intressen som skulle tillgodoses av konkreta krav och se om det finns alternativa och ömsesidigt acceptabla sätt att tillgodose dessa. 6. Gör det lätt för motparten att vara konstruktiv. Väck inte motpartens försvarsreaktioner genom förebråelser, anklagelser, kritik och negativa omdömen. Visa att du bryr dig om det som är viktigt för honom/henne. 7. Öva upp din förmåga att se konflikten utifrån. Tänk över konflikthistorien i sin helhet. Var uppmärksam på vilka handlingar som påverkar spänningen i konflikten i negativ och positiv riktning. FAKTA: THOMAS JORDAN, FORSKARE I ARBETSVETENSKAP VID GÖTEBORGS UNIVERSITET BRÅKA 42 KOLLEGA KOLLEGA 7-12