Det går dock inte på en surströmmingsfabrik, dä
r måste man nog gilla läget. Eller? Det finns tekniska lösningar för att minska diverse odörer – skulle det fungera på exempelvis surströmmingslukten? Visst skulle det gå att minska, säger Lars O Holmgren på företaget Nose: – Men det finns nog ingen kommersiell efterfrågan. De som arbetar där måste nog gilla lukten. Hans företag kan både ta bort lukter och skapa dem. Det är inte luktens styrka som avgör om den kan minskas eller inte, utan det handlar om vilken typ av doft det är. Organiska odörer som svett och urin är rätt lätta att få bort – åtminstone i teorin: – I praktiken beror det också på hur luften rör sig i lokalen. Finns det bara frånluft är det svårare. Det är rätt ofta man inte ansträngt sig att ventilera till exempel personalrum, utan man har satsat mer på publika lokaler, säger Lars O Holmgren. Köpcentrum, hotell och spa -anläggningar är företagets kunder, men också arbetsställen som vill minska odör, exempelvis krematorier. Men det handlar inte om att skapa några starka dofter, utan mer en känsla. Lars O Holmgren pratar om atmosfär och mervärde. – Doften är så viktig, och vi minns den. Det finns ingen erase-knapp för en dålig luktupplevelse, utan den bär vi med oss, säger han. Kan man dölja en dålig lukt som borde åtgärdas då? Mögel till exempel. – Den är inte helt enkelt att ta bort, men det skulle gå att minska. Men att göra det skulle inte vara bra för trovärdigheten så jag hoppar nog över det, säger Lars O Holmgren. Väldigt mycket av vad vi tycker om lukter programmeras i vår hjärna, det finns ingen automatik i det. Barn tycker inte att skit luktar illa, det får de lära sig, säger Lars O Holmgren och exemplifierar med en doft som skandinaver brukar gilla, men inte människor från andra delar av världen: tjära. Hos oss betyder det tjärade bryggor, båtar och hus, men för många andra är det bara en avskyvärd lukt. En del lukter måste vi vänja oss vid, och det gör de flesta av oss. Värre är det för dem som är allergiska mot olika ämnen. Ny forskning visar också att cirka tio procent av befolkningen är kemiskt intoleranta, vilket är något annat än att vara allergisk. De flesta av oss vänjer sig efter ett tag vid lukten av kollegans parfym eller rengöringsmedlet på jobbet, men det gör inte de kemiskt intoleranta. Och de jobbar troligen inte på surströmmingsfabriken. Kimberly Golden Malmgren, ett riktigt doftproffs på Oriflame. Johan Berlin får betalt för att lukta på surströmming. Han arbetar som produktionschef på Gösta Hannells fisksalteri som gör flera olika sorters surströmming. - Här på salteriet finns det alltid en doft av Johan Berlin, produktionschef på Gösta Hanells fisksalteri, älskar doften av surströmming, åtminstone när han är hungrig. surströmming. Doften är starkast på sommaren då surströmmingen läggs på burk. På våren då vi tar emot, rensar och lägger strömmingen på tunna så känner man också doften av färsk fisk, salt och havet. - Jag har jobbat här i cirka tio år så doften av surströmming i lokalerna reagerar man inte längre på. Man känner doften men det är inget som bekommer mig, och helt ärligt, när man är hungrig och öppnar en burk så luktar det gott. Dock vill jag inte lukta så själv. Jag har kläderna jag åker till jobbet med ute på balkongen. - Själv tycker jag att surströmming är väldigt gott. Vi äter det faktiskt varje onsdag här ute på jobbet. 48 KO 48 KO OLLEEG XX OLLEGA X 11X-11 JOHAN GUNSÉUS